{"id":46,"date":"2021-11-09T11:30:00","date_gmt":"2021-11-09T10:30:00","guid":{"rendered":"http:\/\/uddhum.bluepin.org\/?p=46"},"modified":"2022-11-02T08:13:07","modified_gmt":"2022-11-02T07:13:07","slug":"referat-av-foredrag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/2021\/11\/09\/referat-av-foredrag\/","title":{"rendered":"Referat av f\u00f6redrag"},"content":{"rendered":"<h4><strong>Sammandrag fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sning UHF den 11 oktober 2022<\/strong><\/h4>\r\n<p>Professor Gunilla Krantz f\u00f6rel\u00e4ste under rubriken \u201d Varf\u00f6r \u00e4r barn fortfarande undern\u00e4rda i Afrika s\u00f6der om Sahara?\u201d<\/p>\r\n<p>Gunilla Krantz arbetar p\u00e5 avdelningen f\u00f6r samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin.<\/p>\r\n<p>Gunilla presenterar sitt uppl\u00e4gg:<\/p>\r\n<ul>\r\n<li>Barns h\u00e4lsa och undern\u00e4ring<\/li>\r\n<li>Varf\u00f6r blir man inte av med problemet?<\/li>\r\n<li>Framtiden och h\u00e4lsohot<\/li>\r\n<li>V\u00e5rt forskningsprojekt<\/li>\r\n<li>Sida Unicef<\/li>\r\n<\/ul>\r\n<p>13 700 barn d\u00f6r varje dag i v\u00e4rlden. 5 miljoner barn d\u00f6r f\u00f6re fem \u00e5rs \u00e5lder. H\u00e4lften av dessa under den f\u00f6rsta levnadsm\u00e5naden i Afrika SS (= s\u00f6der om Sahara). Sjukdomar \u00e4r den vanligaste orsaken.<\/p>\r\n<p>Underliggande orsaker \u00e4r undern\u00e4ring, n\u00e4ringsbrist (\u00e4ven hos modern) och bristande kunskap om kostens betydelse. Animaliska f\u00f6do\u00e4mnen, tex komj\u00f6lk i sm\u00e5 m\u00e4ngder \u00e4r viktiga. Ett s\u00e4tt att gynna detta var att barnfamiljer fick en ko. Detta lyckades inte helt d\u00e5 korna drabbades av infektioner och\/eller s\u00e5ldes f\u00f6r att f\u00e5 pengar till annat n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\r\n<p>Brist p\u00e5 vatten \u00e4r ocks\u00e5 en bidragande orsak.<\/p>\r\n<p>Bakgrunden till dessa \u00e4r fattigdom, l\u00e5g utbildning hos f\u00f6r\u00e4ldrarna och bristf\u00e4llig vaccinering.<\/p>\r\n<p>Akut undern\u00e4ring uppst\u00e5r under en kortare tid vid t.ex. torka.<\/p>\r\n<p>Kronisk undern\u00e4ring under l\u00e5ng tid bidrager till kort kroppsl\u00e4ngd och till f\u00f6rs\u00e4mrad utveckling. M\u00e5nga, dock inte alla, f\u00e5r kognitiva sv\u00e5righeter s\u00e5som inl\u00e4rningssv\u00e5righeter. En ond cirkel uppst\u00e5r. F\u00f6r att f\u00f6rhindra detta \u00e4r det avg\u00f6rande att barnen f\u00e5r hj\u00e4lp f\u00f6re tre \u00e5rs \u00e5lder. \u00c4ven i l\u00e4nder med en upp\u00e5tstigande ekonomisk utveckling h\u00e4mmas av kronisk undern\u00e4ring.<\/p>\r\n<p>Gunilla ger en historisk tillbakablick av Afrika SS:<\/p>\r\n<ul>\r\n<li>Den europeiska kolonialmakten 1880-1920 talet.<\/li>\r\n<li>Afrika deltog i andra v\u00e4rldskriget p\u00e5 kolonialmakternas sida.<\/li>\r\n<li>Efter andra v\u00e4rldskriget b\u00f6rjade l\u00e4nderna k\u00e4mpa f\u00f6r sin frihet. P\u00e5 1960-70-talen blev de flesta sj\u00e4lvst\u00e4ndiga.<\/li>\r\n<li>1960 uppstod bist\u00e5ndsverksamhet. Fr\u00e5n total okunskap till partnerskap som inneb\u00e4r att arbeta tillsammans och att dela kunskaper.<\/li>\r\n<li>60 \u00e5r har g\u00e5tt. Konflikterna p\u00e5g\u00e5r \u00e4nnu. Vissa l\u00e4nder utvecklas relativt eller mycket bra. Afrika som kontinent tar ett visst gemensamt ansvar f\u00f6r fred och frihet, dock f\u00f6religger underskott i demokrati!<\/li>\r\n<\/ul>\r\n<p>Varf\u00f6r har Afrika SS h\u00f6g sjuklighet och d\u00f6dlighet?<\/p>\r\n<ul>\r\n<li>Kolonialmakternas efterspel.<\/li>\r\n<li>Fattigdom<\/li>\r\n<li>D\u00e5ligt ledarskap, korruption och interna konflikter och gr\u00e4nsdragningar.<\/li>\r\n<li>S\u00e4llan demokrati.<\/li>\r\n<li>L\u00e5g utbildning.<\/li>\r\n<li>M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4r inte sj\u00e4lvklara. Kvinnornas status p\u00e5verkar ocks\u00e5.<\/li>\r\n<li>Vatten och sanitet \u00e4r ofta i d\u00e5ligt skick.<\/li>\r\n<li>Brist p\u00e5 modern utrustning och l\u00e4kemedel inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd men v\u00e4lutbildad personal finns.<\/li>\r\n<\/ul>\r\n<p>Livsbetingelserna \u00e4r helt avg\u00f6rande och Gunilla understryker att f\u00f6ruts\u00e4ttningen till f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r m\u00e4nniskans vilja!<\/p>\r\n<p>Utmaningar v\u00e4rlden st\u00e5r inf\u00f6r:<\/p>\r\n<ul>\r\n<li>Fattigdom<\/li>\r\n<li>Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/li>\r\n<li>Krig och konflikter<\/li>\r\n<li>Sv\u00e4ltkatastrofer<\/li>\r\n<li>\u00c5terkommande pandemier<\/li>\r\n<li>Stora sociala och ekonomiska klyftor mellan l\u00e4nderna<\/li>\r\n<li>Befolkningstillv\u00e4xt. Hur m\u00e5nga kan vi bli? 11 miljarder kan vara m\u00f6jligt att klara och d\u00e5 \u00e4r barns \u00f6verlevnad viktigt. F\u00f6delsetalen minskar om barnen \u00f6verlever.<\/li>\r\n<\/ul>\r\n<p>Vad beh\u00f6vs f\u00f6r att minska fattigdom?<\/p>\r\n<ul>\r\n<li>Teknologisk utveckling och att l\u00e4nder f\u00e5r anv\u00e4nda sina egna naturresurser som skapar ekonomisk tillv\u00e4xt.<\/li>\r\n<li>Internationell handel.<\/li>\r\n<li>Politisk handlingskraft kr\u00e4vs och f\u00f6rdelningspolitik.<\/li>\r\n<li>Ta milj\u00f6fr\u00e5gorna p\u00e5 allvar och t\u00e4nka h\u00e5llbarhet tex minska milj\u00f6gifter.<\/li>\r\n<li>Socioekonomisk utveckling. J\u00e4mst\u00e4lldhet. Arbete.<\/li>\r\n<\/ul>\r\n<p>Rwanda\u00a0\u00a0\u00a0 har en dyster historia med tanke p\u00e5 folkmordet 1994.<\/p>\r\n<p>Tv\u00e5 folkgrupper stred mot varandra och konflikten grundades p\u00e5 avundsjuka. Tv\u00e5 presidenter blev nedskjutna och detta blev startpunkten till kriget. 800\u00a0000 m\u00e4nniskor d\u00f6dades under tre m\u00e5nader!<\/p>\r\n<p>Hur \u00e4r l\u00e4get nu? Landet har 13 miljoner inv\u00e5nare och kan j\u00e4mf\u00f6ras med Sm\u00e5land i storlek. D\u00e4rtill mycket kuperat landskap. Inga konflikter p\u00e5g\u00e5r.<\/p>\r\n<p>Alla FN organ finns i landet nu. Presidenten deltager i v\u00e4rldsm\u00f6ten. M\u00e5let \u00e4r att bli ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt land och att \u00f6ka utvecklingen.<\/p>\r\n<p>N\u00e5gra exempel: Biontec startar en vaccinationsfabrik. Alla barn g\u00e5r i skola. Man satsar p\u00e5 IT. Alla har en mobiltelefon d\u00e4r bank\u00e4renden m\u00f6jligg\u00f6rs. Man har kunnat anv\u00e4nda SWISH i m\u00e5nga \u00e5r f\u00f6re oss! Dr\u00f6nare anv\u00e4nds f\u00f6r att underl\u00e4tta transporter. Solpaneler anv\u00e4nds.<\/p>\r\n<p>Landet har hoppat in i moderniteten direkt!<\/p>\r\n<p>Gunilla ber\u00e4ttar om deras program \u201d Undernutrition- an interdisciplinary program focusing on children and their mothers in Rwanda 2019- 2026\u201d.<\/p>\r\n<p>Fem svenska universitet, Ume\u00e5, SLU, S\u00f6dert\u00f6rn, Lund och G\u00f6teborg\u00a0\u00a0 samarbetar med University of Rwanda. De utbildar doktorander och postdocs. De \u00e4r ett stort team inom omr\u00e5dena h\u00e4lsov\u00e5rd, levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden, nutrition, jordbruk och djurh\u00e5llning.<\/p>\r\n<p>De har gjort datainsamlingar hos 630 hush\u00e5ll och tr\u00e4ffat m\u00f6drar som har barn under tre \u00e5r. Unders\u00f6kt barnen och st\u00e4llt fr\u00e5gor om v\u00e5ld? Psykisk oh\u00e4lsa mm.<\/p>\r\n<p>Resultatet har visat att 28 % av barnen \u00e4r undern\u00e4rda, mest pojkar. Fattigdom f\u00f6religger alltj\u00e4mt liksom v\u00e5ld mot barn och dessa blir ibland gatubarn.<\/p>\r\n<p>Regeringen har \u00e5 sin sida bidragit med att ge kor, vitaminer, h\u00e4lso- och sjukf\u00f6rs\u00e4kring, m\u00f6drah\u00e4lsov\u00e5rd och uppf\u00f6ljning. Man g\u00e5r mot l\u00e5ngsam f\u00f6rb\u00e4ttring.<\/p>\r\n<p>Slutsatser: V\u00e4gar ur undern\u00e4ringsproblematiken<\/p>\r\n<ul>\r\n<li>Fattigdomen m\u00e5ste bort<\/li>\r\n<li>SIDA bidrager med forskning, kunskap, samarbete och innovationer.<\/li>\r\n<li>Arbetstillf\u00e4llen och l\u00f6n<\/li>\r\n<li>Frisk befolkning<\/li>\r\n<li>Mer och b\u00e4ttre utbildning<\/li>\r\n<li>J\u00e4mst\u00e4lldhet<\/li>\r\n<li>Demokrati<\/li>\r\n<\/ul>\r\n<p>En mycket l\u00e4rorik f\u00f6rel\u00e4sning som gav vidgade och hoppfulla perspektiv p\u00e5 v\u00e5r omv\u00e4rld!<\/p>\r\n<p>Skrivet av Inger Karlsson<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p><strong>F\u00f6rel\u00e4sning Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund 21 april 2022<\/strong>\u00a0\u00a0<\/p>\r\n<p><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignleft wp-image-441 size-medium\" src=\"https:\/\/www.uddhum.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/E-225x300.jpg\" alt=\"\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.uddhum.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/E-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.uddhum.se\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/E.jpg 555w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/>F\u00f6rel\u00e4sningen den 21 april 2022 g\u00e4stades av Elisabeth \u00c5sbrink, som presenterade sig sj\u00e4lv som f\u00f6rfattare, journalist och humanist. Kv\u00e4llens rubrik var \u201dOrden som formade Sverige\u201d.<\/p>\r\n<p>Hon har arbetat f\u00f6r Sveriges Radio och Sveriges Television under 15 \u00e5r. Sjukdom medf\u00f6rde ett l\u00e4ngre avbrott, men gav ocks\u00e5 m\u00f6jlighet och mod att skriva sk\u00f6nlitteratur med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n verkliga h\u00e4ndelser. Intresset att f\u00f6rst\u00e5 och beskriva m\u00e4nniskors beteenden i olika sociala sammanhang \u00e4r tongivande.<\/p>\r\n<p>Debutboken \u201d Sm\u00e4rtpunkten\u201d har sitt upphov i Lars Nor\u00e8ns pj\u00e4s \u201dSju tre\u201d d\u00e4r ett par tungt kriminella m\u00e4n har roller och som efter sista f\u00f6rest\u00e4llningen begick ett grovt r\u00e5nmord. E.\u00c5 st\u00e4llde sig fr\u00e5gan: Vad g\u00f6r vi med de antidemokratiska krafterna i samh\u00e4llet?<\/p>\r\n<p>Ett annat tema i hennes f\u00f6rfattarskap \u00e4r ber\u00e4ttelser om ensamkommande flyktingar, som skildras i boken \u201dOch i Wienerwald st\u00e5r tr\u00e4den kvar\u201d. E.\u00c5 n\u00e4mnde liknelser med sin egen familjehistoria.<\/p>\r\n<p>2016 publicerades \u201d1947\u201d. En personlig kr\u00f6nika om \u00e5rets h\u00e4ndelser men ocks\u00e5 politiska str\u00f6mningar tex fascismen efter andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\r\n<p>Efter att ha h\u00f6rt Jimmie \u00c5kesson tala i Almedalen d\u00e4r han anv\u00e4nde begreppet svenska v\u00e4rderingar, v\u00e4cktes hennes intresse att n\u00e4rmare f\u00f6rdjupa sig i detta uttryck. Finns svenska v\u00e4rderingar? Finns universella?<\/p>\r\n<p>Bokens t\u00e4nkta titel var \u201dSvenska v\u00e4rderingar\u201d men godk\u00e4ndes inte av f\u00f6rlaget. Ny titel blev \u201dOrden som formade Sverige\u201d.<\/p>\r\n<p>E.\u00c5. gav exempel p\u00e5 svenska v\u00e4rderingar: Bruket att ta av ytterskorna inomhus. Detta hade med uppbyggandet av v\u00e4lf\u00e4rdssverige att g\u00f6ra. Boende i hyresl\u00e4genheter var \u00e5lagda att v\u00e5rda sin l\u00e4genhet tex att undvika nedsmutsning och s\u00f6rja f\u00f6r god hygien.<\/p>\r\n<p>Ett annat exempel \u00e4r medborgarskapet som tidigare grundades p\u00e5 faderns medborgarskap (blodprincipen). I andra l\u00e4nder best\u00e4ms medborgarskapet av det territoriet d\u00e4r man f\u00f6ds.<\/p>\r\n<p>Var b\u00f6rjar det svenska?\u00a0 F\u00f6rsta g\u00e5ngen ordet svear p\u00e5tr\u00e4ffas var \u00e5r 98 e.Kr. i skriften \u201dGermania\u201d av Tacitus. Beskrivningar av svenskar som cykloper finns i skrifter fr\u00e5n 500-talet.\u00a0 I Pireus fanns \/finns en lejonstaty fr\u00e5n 1000-talet d\u00e4r ordet svear \u00e4r inristade av bes\u00f6kande nordiska legosoldater.<\/p>\r\n<p>F\u00f6rfattaren ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om hur det kollektiva syns\u00e4ttet har f\u00f6r\u00e4ndrats i samh\u00e4llspolitiken\u00a0 till en mer individbaserad struktur. Hon h\u00e4nvisar till World Values Survey ( WVS) d\u00e4r Sverige sticker ut p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att vi vid t.ex. sociala och ekonomiska sv\u00e5righeter v\u00e4nder oss vertikalt dvs till staten, till skillnad mot m\u00e5nga andra som v\u00e4nder sig horisontellt dvs. till familj, v\u00e4nner.<\/p>\r\n<p>Tv\u00e5 andra b\u00f6cker som n\u00e4mns \u00e4r \u201d\u00d6vergivenheten\u201d som bygger p\u00e5 E.\u00c5`s egen familjehistoria och \u201dTack och hej leverpastej\u201d som h\u00e4nsyftar till brytningen med Lars Nor\u00e8n.<\/p>\r\n<p>I h\u00f6st kan vi se framemot en biografi!<\/p>\r\n<p>F\u00f6rel\u00e4sningen var mycket v\u00e4lbes\u00f6kt och intressanta samtal fortsatte under eftersitsen.<\/p>\r\n<p>Skrivet av Inger Karlsson<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p><strong>F\u00f6rel\u00e4sning Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund 24 mars 2022<\/strong><\/p>\r\n<p>Claes Andr\u00e9n, professor i Bevarandebiologi f\u00f6rel\u00e4ser under rubriken \u201dBevara biologisk m\u00e5ngfald. Att l\u00e4ra av naturen-nytta\u201d.<\/p>\r\n<p>F\u00f6rst ber\u00e4ttade han kort om sig sj\u00e4lv. Intresset f\u00f6r djur, fram f\u00f6r allt grod- och kr\u00e4ldjur, har styrt hans liv. Han har varit l\u00e4rare och forskare vid G\u00f6teborgs Universitet, zoologiska institutionen, i 25 \u00e5r. Senare verksam p\u00e5 Universeum i G\u00f6teborg och Nordens Ark i Hunnebostrand. D\u00e4rut\u00f6ver naturfilmsproducent.<\/p>\r\n<p>Insikter p\u00e5 \u00e4ldre dar:<\/p>\r\n<ul>\r\n<li>Hur kan man n\u00e5 och p\u00e5verka m\u00e4nniskor att ta ansvar f\u00f6r naturen och v\u00e5r biologiska m\u00e5ngfald? Jo, genom att skapa ber\u00e4ttelser och genom film och d\u00e4rigenom sprida fascination och k\u00e4nslom\u00e4ssig ber\u00f6ring samt tydligt p\u00e5visa nyttan av att bevara biologisk m\u00e5ngfald. Detta som ett komplement till fakta och vetenskapliga rapporter. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt \u00e4r mer framg\u00e5ngsrikt \u00e4n att skuldbel\u00e4gga.<\/li>\r\n<\/ul>\r\n<p>Kan vi ha naturen som f\u00f6rebild?<\/p>\r\n<p>Claes A. ger oss ett exempel genom att ber\u00e4tta om Klockgrodan som helt dog ut i b\u00f6rjan av 1960 talet. Ett stort sk\u00e4l till detta var den \u00f6kande utdikningen av v\u00e5tmarkerna. Klockgrodan \u00e4r helt beroende av vatten och annan fuktig milj\u00f6. Ett projekt startades i samarbete med Naturv\u00e5rdsverket och man fick tillst\u00e5nd till att h\u00e4mta grod\u00e4gg i Danmark. Man skapade dammar f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra fortplantning och d\u00e4rmed kunde klockgrodan avf\u00e4rdas fr\u00e5n R\u00f6dlistan och anses numera som livskraftig.<\/p>\r\n<p>Han redogjorde f\u00f6r grodans kamouflagef\u00e4rger, orangefl\u00e4ckig p\u00e5 buksidan f\u00f6r att hindra andra djur att attackera. P\u00e5 ryggsidan har den k\u00f6rtlar som avger en giftig v\u00e4tska som hindrar bakterieangrepp. Denna funktion har anv\u00e4nts i forskning av n\u00e4sta generations antibiotika!<\/p>\r\n<p>Ett annat exempel p\u00e5 bevarandebiologi \u00e4r ett samarbete med Danmark, Tyskland och Lettland 2009 d\u00e4r man, genom ekonomiskt bidrag fr\u00e5n EU, uppf\u00f6rt Grodornas s\u00e5ngfestival en vecka f\u00f6re Eurovision Songfestival!<\/p>\r\n<p>En annan art som m\u00e4nniskan har tagit l\u00e4rdom av \u00e4r sotsvart praktbagge. Den \u00e4r 15 mm stor och har speciella sensorer p\u00e5 kroppen och antennerna som k\u00e4nner av v\u00e4rme fr\u00e5n eldsv\u00e5da p\u00e5 5 mils avst\u00e5nd. Denna lilla bagge \u00e4r en f\u00f6rebild f\u00f6r utveckling av brandvarnare!<\/p>\r\n<p>Andra arter som \u00e4r f\u00f6rebilder till m\u00e4nniskans uppfinningar \u00e4r den australiska rutpytonormen som har sm\u00e5 fickor under munnen som registrerar s\u00e5 sm\u00e5 v\u00e4rmeskillnader som 1 grad. Detta har inspirerat till utveckling av infrar\u00f6d teknik i bland annat nattkikare och nattkameror!<\/p>\r\n<p>P\u00e5 1930-talet i Oregon betraktade en skogshuggare en krypande skalbaggslarv p\u00e5 en stubbe fr\u00e5n ett gammalt tr\u00e4d. Han fick inspiration av baggens tandade k\u00e4kar som p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt \u201ds\u00e5gade\u201d av tr\u00e4fibrer. Mannen konstruerade en s\u00e5gkedja som sedermera blev ett v\u00e4rldsk\u00e4nt motors\u00e5gsm\u00e4rke (Oregon).<\/p>\r\n<p>Termiternas ventilationssystem i deras stackar \u00e4r konstruerat genom \u00f6ppning\/st\u00e4ngning av luftkanalerna beroende p\u00e5 utetemperatur och \u00e5rstid. Detta system har varit f\u00f6rebild till ventilationssystem i byggnader tex skolor och k\u00f6pcentrum. Helt milj\u00f6v\u00e4nligt!<\/p>\r\n<p>Ett annat exempel p\u00e5 att ta l\u00e4rdom av naturen \u00e4r att restaurera och nyskapa vattenomr\u00e5den och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e5terf\u00e5 ett sm\u00e5skaligt kulturlandskap. Genom ett brittiskt samarbete har golfbanornas ogr\u00e4sbek\u00e4mpning minskat. Man har skapat passager som inte klipps ner s\u00e5 h\u00e5rt och l\u00e5tit en del gropar vara gr\u00e4sbefriade.<\/p>\r\n<p>Ytterligare ett framg\u00e5ngsrikt projekt var att bygga grodtunnlar. M\u00e5nga grodor blev p\u00e5k\u00f6rda d\u00e4rf\u00f6r att de s\u00f6ker sig till solvarma v\u00e4gbanor. Chanserna till fortplantning minskade avsev\u00e4rt. F\u00f6rsta bygget startade 1999 d\u00e5 man byggde passager f\u00f6r grodorna under v\u00e4gen i n\u00e4rheten av N\u00e4\u00e4s slott. Ekonomiskt bidrag (1 milj. kr) gavs fr\u00e5n V\u00e4gverkets fond. Skolelever i n\u00e4rheten engagerades och det visade sig att flera grundlade ett gediget naturintresse som t o m p\u00e5verkad deras yrkesval!<\/p>\r\n<p>Vad kan man d\u00e5 g\u00f6ra sj\u00e4lv?<\/p>\r\n<p>Claes A. ber\u00e4ttade om sin familjs arbete med att bygga en g\u00e5rd p\u00e5 ett kalhygge i v\u00e4gl\u00f6st omr\u00e5de. De gr\u00e4vde groddammar och f\u00e5ren fick beta f\u00f6r att \u00f6ppna upp landskapet och d\u00e4rmed befr\u00e4mja florabest\u00e5ndet. P\u00e5 v\u00e5ra vanliga tr\u00e4dg\u00e5rdstomter kan man spara l\u00f6vh\u00f6gar och l\u00e5ta naturliga vattenomr\u00e5den f\u00f6rbli or\u00f6rda.<\/p>\r\n<p>Slutkl\u00e4m: Om vi skapar r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar s\u00e5 hittar djuren och v\u00e4xterna dit sj\u00e4lvmant.\u00a0 Ett exempel; efter 12 \u00e5r hade Hasselsnoken funnit sin plats p\u00e5 familjen Andr\u00e9ns tomt.<\/p>\r\n<p>Claes A. avslutade sin mycket l\u00e4rorika f\u00f6rel\u00e4sning med en film, Naturen i hj\u00e4rtat, d\u00e4r vi fick se allehanda v\u00e4sen s\u00e5som skogsfrun, \u00e4lvor, n\u00e4cken och troll.<\/p>\r\n<p>Antecknat av Inger Karlsson<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p><strong>Anteckningar fr\u00e5n Stefan Edmans f\u00f6redrag \u201dF\u00f6rundran\u201d vid \u00c5rsm\u00f6tet hos Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund tisdag 22 februari 2022 p\u00e5 Bohusl\u00e4ns Museum<\/strong><\/p>\r\n<p>Stefan Edman och Tor Hagman har tillsammans skapat ett m\u00e4sterverk i boken som heter \u201dF\u00f6rundran\u201d. Foton av Tor och texter av Stefan. Det \u00e4r en hyllning till den biologiska m\u00e5ngfalden med 52 k\u00e5serier och m\u00e5nga foton som startar i v\u00e5rens \u00e5terkomst med det \u00e5terv\u00e4ndande ljuset. Dubbeltrasten k\u00e4nner det och en v\u00e5rdag f\u00e5r den startskottet att starta sin v\u00e5rs\u00e5ng f\u00f6r att imponera p\u00e5 l\u00e4mplig hona.<\/p>\r\n<p>Stefan inleder med den klassiska bilden av v\u00e5rt bl\u00e5a klot i rymden d\u00e4r bl\u00e5tt och gr\u00f6nt visar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r liv. Det \u00e4r befolkat av m\u00e4nniskan tillsammans med v\u00e4xter, djur och svampar i en fantastisk m\u00e5ngfald. Vi f\u00e5r en hissnande beskrivning av utvecklingen och hur man g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng har f\u00e5tt revidera sitt vetande allteftersom vi forskat och f\u00f6rst\u00e5tt allt b\u00e4ttre hur det hela h\u00e4nger ihop.<\/p>\r\n<p>Hur sant k\u00e4nns det inte n\u00e4r Stefan l\u00e5ter oss lyssna till Harry Martinssons dikt fr\u00e5n samlingen Tuvor:<\/p>\r\n<p>Alarna kring b\u00e4cken<br \/>badar sig lugnt igenom<br \/>v\u00e5rens vattenveckor.<\/p>\r\n<p>Sj\u00e4lv uppt\u00e4ckte Stefan att det d\u00e4r med att skriva en bok kunde k\u00e4nnas helt o\u00f6verstigligt tills han kom till insikt om det \u00e4r, att skriva om m\u00e4nniskan, n\u00e4r han skriver om naturen. D\u00e5 gick det l\u00e4tt!<\/p>\r\n<p>Linn\u00e9 har r\u00f6rt sig i v\u00e5ra trakter p\u00e5 sina resor under 1700-talet och tyckte sig se Venedig n\u00e4r han seglade in mot Uddevalla. Han s\u00e5g skalliga klippor och vi \u00e5h\u00f6rare \u201ds\u00e5g\u201d pl\u00f6tsligt samma sak.<\/p>\r\n<p>Vi blir utlovade 20 naturbilder tillsammans med k\u00e5seri, fakta och poetiska texter. Vi blir inte besvikna.<\/p>\r\n<p>De badande alarna f\u00f6ljs av bilden p\u00e5 Sveriges nationalf\u00e5gel, koltrasten som sjunger klassisk njutbar violinliknande musik. Tussilagon \u00e4r en av de f\u00f6rsta som livr\u00e4ddar insekterna med nektar och fr\u00f6mj\u00f6l och som f\u00f6r oss m\u00e4nniskor kan bli hostmedicin och \u00f6gonf\u00e4gnad.<\/p>\r\n<p>Tr\u00e4dens knoppar \u00e4r riktiga konstverk, som tr\u00e4den bildade redan f\u00f6rra sommaren och nu v\u00e4ntar p\u00e5 att f\u00e5 spr\u00e4cka sina skyddsfj\u00e4ll och Karin Boyes ord: Ja visst g\u00f6r det ont n\u00e4r knoppar brister, k\u00e4nns helt r\u00e4tt.<\/p>\r\n<p>Varf\u00f6r \u00e4r egentligen naturen gr\u00f6n? Ja, det korta svaret \u00e4r att det beror p\u00e5 ljusets v\u00e5gl\u00e4ngder men med Stefans ord blir det en mer naturn\u00e4ra information om hur v\u00e4xternas klorofyll beter sig. Sedan tar Gustaf Fr\u00f6dings, Ett gr\u00f6nt blad p\u00e5 marken ur Mattoidens s\u00e5nger \u00f6ver ber\u00e4ttelsen:<\/p>\r\n<p>Gr\u00f6nt! Gott,<br \/>friskt, sk\u00f6nt v\u00e5tt!<br \/>Rik luft, mark!<br \/>Ljuvt stark,<br \/>rik saft,<br \/>stor kraft!<br \/>Friskt sk\u00f6nt<br \/>gr\u00f6nt!<\/p>\r\n<p>Sl\u00e5tter\u00e4ngar ser vi n\u00e4stan inte idag men de var n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r djurh\u00e5llningen f\u00f6rr. Bilderna v\u00e4cker nostalgi med blomsterhav och n\u00e4rbilder p\u00e5 det vackra darrgr\u00e4set.<\/p>\r\n<p>Nattviolen doftar endast n\u00e4r det beh\u00f6vs f\u00f6r att locka de insekter som beh\u00f6vs f\u00f6r pollineringen just en stund p\u00e5 kv\u00e4llen n\u00e4r du b\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka ta din lugna kv\u00e4llspromenad f\u00f6r d\u00e5 bel\u00f6nas du ocks\u00e5 med doften utan att beh\u00f6va g\u00f6ra n\u00e5got alls. Nattviolen \u00e4r ocks\u00e5 en av de v\u00e4xter som Linn\u00e9 unders\u00f6kte n\u00e4r han formulerade sin sexuall\u00e4ra om v\u00e4xter. Han hade med d\u00e5tidens metoder inte alltid r\u00e4tt visar det sig nu n\u00e4r vi anv\u00e4nder genteknik men ofta var han f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt pricks\u00e4ker.<\/p>\r\n<p>Maneter och spindlar \u00e4r kanske inte de \u201dgulligaste\u201d men helt klart synnerligen intressanta. Myran i sin stack \u00e4r ett exempel p\u00e5 matriarkat liksom bisamh\u00e4llet.<\/p>\r\n<p>Ta dig ut i en skog och har du turen och t\u00e5lamodet med dig kommer du f\u00f6rr eller senare till en gl\u00e4nta. Tomas Transtr\u00f6mer visar i sin text hur det kan te sig:<\/p>\r\n<p>Det finns mitt i skogen<br \/>en ov\u00e4ntad gl\u00e4nta<br \/>som bara kan hittas<br \/>av den som g\u00e5tt vilse<\/p>\r\n<p>F\u00f6rr talade vi om djurriket och v\u00e4xtriket men idag, n\u00e4r Stefan visar bilden av den moss\u00f6verv\u00e4xta marken med alla svamparna f\u00e5r vi veta att det \u00e4ven finns ett svamprike. I mossan lever ocks\u00e5 det lilla fascinerande bj\u00f6rndjuret. Du kan inte se det med blotta \u00f6gat men detta lilla djur kan allt, som till exempel n\u00e4stan frysas till absoluta nollpunkten eller kokas eller resa ut i rymden. Allt klarar denna lilla fenomenala individ.<\/p>\r\n<p>Vi \u00e4r ju i Bohusl\u00e4n och s\u00e5 naturligtvis kommer bilden av det skummande havet som beledsagar ber\u00e4ttelsen om krabbans liv och leverne. Silvert\u00e4rnan svingar sig i skyn och har i sin kropp f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att flytta till Antarktis en sv\u00e4ng, innan vi f\u00e5r bes\u00f6k h\u00e4r i Norden igen.<\/p>\r\n<p>Vintern har sina sk\u00e5despel och mesarna \u00e4r aktiva rakt utanf\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6nster n\u00e4r vi bjuder p\u00e5 fr\u00f6n. De m\u00e5ste i stort sett \u00e4ta hela den ljusa tiden f\u00f6r att h\u00e5lla v\u00e4rmen och d\u00e4rmed \u00f6verleva den kalla m\u00f6rka natten.<\/p>\r\n<p>Den sn\u00f6t\u00e4ckta granen kallar Stefan vinterhotell f\u00f6r kryp. Man har kunnat r\u00e4kna till n\u00e4stan nittiotusen \u00f6vervintrare som st\u00f6vsl\u00e4ndor, spindlar, barrl\u00f6ss, fj\u00e4rilslarver och m\u00e5nga andra. T\u00e4nk att n\u00e4r du tar in en naturgran till jul f\u00e5r du m\u00e5nga g\u00e4ster.<\/p>\r\n<p>S\u00e5 tog denna l\u00e4rorika och t\u00e4nkv\u00e4rda stund slut. Humanistiska F\u00f6rbundets ordf\u00f6rande Annika Afzelius tackar med v\u00e4l valda ord som uttrycker oss lyssnares tacksamhet f\u00f6r vad vi f\u00e5tt ta del av.<\/p>\r\n<p>Anteckningar av<br \/>Kerstin P\u00e5lsson<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\"><strong>Ordf\u00f6rande f\u00f6r Humanistiska f\u00f6rbundet Katarina Ek-Nilsson och <\/strong><br \/><strong>Professor Emerita Gull\u00f6g Nordquist bes\u00f6kte Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund <\/strong><br \/><strong>den 21 oktober 2021<\/strong> <br \/><br \/>Vi v\u00e4lkomnar redakt\u00f6rerna f\u00f6r Svenska Humanistiska F\u00f6rbundets \u00e5rsbok f\u00f6r 2020. Boken heter \u201dStort sm\u00e5tt fint och fult\u201d och n\u00e5dde medlemmarna f\u00f6rra \u00e5ret n\u00e4r vi inte fysiskt kunde samlas. Det \u00e4r med stor f\u00f6rv\u00e4ntan vi samlas h\u00e4r i kv\u00e4ll f\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6ra om boken. <br \/><br \/>Katarina och Gull\u00f6g varvar sin f\u00f6rel\u00e4sning med h\u00e4nvisning till sina respektive specialistomr\u00e5den. Gull\u00f6g Nordquist \u00e4r professor vid Uppsala Universitet i Antikens kultur och samh\u00e4llsliv. Hon har forskat om grekisk brons-och j\u00e4rn\u00e5lder och deltagit i arkeologiska utgr\u00e4vningar i Grekland. Katarina Ek-Nilsson \u00e4r FD i etnologi vid Uppsala Universitet. Idag \u00e4r hon museichef vid Strindbergs museet i Stockholm och arkivchef vid Nordiska museet och chef f\u00f6r Dialekt-och folkminnesarkivet. <br \/><br \/>F\u00f6rel\u00e4sarna visar bilder fr\u00e5n boken och ger oss f\u00f6rel\u00e4sare den ena insikten efter den andra om varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 viktigt att det finns museum och att det finns samlingar. Ibland ligger d\u00e4r f\u00f6rem\u00e5l som ingen vet n\u00e5got om men s\u00e5 pl\u00f6tsligt ramlar en ledtr\u00e5d p\u00e5 plats och detta leder till ett vidgat vetande. <br \/><br \/>Impulsen till boken kom n\u00e4r en tidningsartikel f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan ifr\u00e5gasatte om det verkligen var l\u00f6nt att ta vara p\u00e5 allt som samlats i magasin och p\u00e5 v\u00e5ra museum och olika institutioner. F\u00f6re corona bes\u00f6ktes landets stora och sm\u00e5 museer av cirka 26 miljoner bes\u00f6kare och i Svenska Humanistiska F\u00f6rbundets styrelse besl\u00f6t man att \u00e5rsboken 2020 skulle inneh\u00e5lla artiklar som visade v\u00e4rdet av v\u00e4lv\u00e5rdade samlingar f\u00f6r att f\u00e5 djupare kunskaper. <br \/><br \/>Urvalet gjordes landet runt och precis som titeln s\u00e4ger \u201dStort sm\u00e5tt fint och fult\u201d. Katarina ber\u00e4ttar om Gustav Eneroth som p\u00e5 1700-talet verkade som uppfinnare. Han gjorde inte ritningar utan uts\u00f6kta sm\u00e5 modeller som finns bevarade hos Kungliga Patriotiska S\u00e4llskapet. N\u00e4r utrymme, tid och medel ges till en person med gedigen kunskap \u00f6ver omr\u00e5det kan nya landvinningar ske. Se artikeln \u201d En uppfinnares vederm\u00f6dor under 1700-talet\u201d av Berit Eldvik i \u00e5rsbok 2020. N\u00e4r Gull\u00f6g euforiskt talar om 15 ton lersk\u00e4rvor h\u00f6js n\u00e5got \u00f6gonbryn, men byts i f\u00f6rundran \u00f6ver hur dessa fragment visar hur runda lerf\u00f6rem\u00e5l rullades runt i en grop kl\u00e4dd med m\u00f6nstrade plattor som tryckte in m\u00f6nstret i den mjuka leran. Sk\u00e4rvan finna i Sverige och vi har skyldighet att bevara den f\u00f6r efterv\u00e4rlden. <br \/><br \/>Ett museum i Varberg har 100-tals cyklar och visar alla kringuppfinningar som blev n\u00e4r cykeln f\u00f6ljde modet i det dagliga livet. <br \/><br \/>Mynten pratar med oss fr\u00e5n flydda tider. Soldi \u00e4r tillverkade av guld och anv\u00e4ndes f\u00f6r att betala f\u00f6r att inte Rom skulle anfallas. Ur ordet soldi f\u00f6ddes ordet soldat. <br \/><br \/>Skall allt vara vackert och nationalistiskt och allt annat sl\u00e4ngas? Nej, nej vi vill veta hur det var i vardagen och d\u00e4rf\u00f6r n\u00e4r man fann en vind full med gamla, lappade och smutsiga allmogekl\u00e4der togs dessa omhand och finns bevarade idag. Om inte detta gjort hade vi inte vetat hur en allmogevardag gestaltade sig. <br \/><br \/>P\u00e5 ett f\u00e4ngelsemuseum finns en korg tillverkad i rotteknik. Varf\u00f6r blev fr\u00e5gan? Hur f\u00f6rh\u00f6ll det sig med \u201dsockenlappsinstitutionen\u201d som gav samer r\u00e4tt att vistas p\u00e5 orten. Var det s\u00e5 att n\u00e5gon same hamnade i f\u00e4ngelset och d\u00e4r arbetade med sin hantverkskonst? Varje fr\u00e5ga s\u00e4ger Gull\u00f6g ger minst 10 nya som vi inte visste om i f\u00f6rv\u00e4g. <br \/><br \/>Textil har inte alltid bevarats eftersom det far illa av tiden tand. Men s\u00e5 h\u00e4nde det sig, att i en vedl\u00e5r i kyrkan l\u00e5g tygstycken som man hittade i b\u00f6rjan av 1900-talet. Detta \u00e4r \u00d6verhogdalsbonaderna och idag tror vi oss veta att de tillkom 1070 - 1140 eftersom de gjorts i en sn\u00e4rjteknik som vi vet \u00e4r anv\u00e4nd vid denna tid. Dessa bonader v\u00e5rdas av L\u00e4nsmuseet i \u00d6stersund ber\u00e4ttade Katarina f\u00f6r oss. <br \/><br \/>Nu \u00e4r h\u00f6g tid f\u00f6r eftersitsen med fr\u00e5gestund. Och visst har vi smittats av att vilja vet mer s\u00e5 vi fr\u00e5gar och fr\u00e5gar och f\u00e5r svar och ibland en ny fr\u00e5ga som ger upphov till fler fr\u00e5gor. <br \/><br \/>Stort tack f\u00f6r detta intressanta f\u00f6redrag till Gull\u00f6g och Katarina fr\u00e5n deltagarna fr\u00e5n Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund. <br \/>Text Kerstin P\u00e5lsson <\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\"><strong>Professor Lars-Gunnar Andersson bes\u00f6kte Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund <br \/>den 14 september 2021<\/strong> <br \/><br \/>Nu \u00e4r dagen d\u00e5 Humanistiska F\u00f6rbundets medlemsm\u00f6ten kan \u00e5terstarta i H\u00f6rsalen p\u00e5 Bohusl\u00e4ns museum. Flera tillf\u00e4llen med professor Lars-Gunnar Andersson som f\u00f6rel\u00e4sare planerades, men fick st\u00e4llas in. <br \/><br \/>Desto roligare \u00e4r det att idag ta del av programmet med titeln \u201dG\u00f6teborgsgrammatik\u201d. Det \u00e4r v\u00e4lkomstorden fr\u00e5n ordf\u00f6rande Annika Afzelius som ocks\u00e5 ber\u00e4ttar att Lars-Gunnars bok om kv\u00e4llens \u00e4mne finns till f\u00f6rs\u00e4ljning senare. <br \/><br \/>\u00c5h\u00f6rarna f\u00e5r veta att Lars-Gunnar v\u00e4xte upp p\u00e5 Guldheden i G\u00f6teborg och att det innebar att det var n\u00f6dv\u00e4ndigt att beh\u00e4rska spr\u00e5ket. Ja, spr\u00e5ket \u00e4r ju svenska och grammatiken den enhetliga i skriftspr\u00e5ket, men s\u00e5 \u00e4r det ju inte m\u00e5nga som talar i vardagslag utan h\u00e4r kommer dialekterna in. Under v\u00e5r uppv\u00e4xt till\u00e4gnar vi oss ljud- och forml\u00e4ra liksom satsbildning. I SAOL f\u00e5r vi tillg\u00e5ng till s\u00e5 d\u00e4r 125 tusen ord men v\u00e5rt aktivt anv\u00e4nda ordf\u00f6rr\u00e5d \u00e4r kanske endast en tiondel av alla dessa. Dialekter \u00e4r pragmatiska och situationsbundna och inneb\u00e4r att det h\u00f6rs var man kommer ifr\u00e5n. I dagens l\u00e4ge med den stora omflyttningen bland befolkningen f\u00f6r\u00e4ndras spr\u00e5ket allteftersom. I TV-ns begynnelse g\u00e4llde ett slags h\u00f6gspr\u00e5k och det var snudd p\u00e5 skandal om det talades dialekt. I varje fall om det var sk\u00e5nska ty d\u00e5 g\u00e4llde textning i rutan. <br \/><br \/>Kringliggande orters m\u00e4nniskor tog sitt s\u00e4tt att tala med sig vid flytten till G\u00f6teborg. D\u00e5 g\u00e4llde lyh\u00f6rdhet s\u00e5 att man inte fortsatte med till exempel tjocka l som l\u00e4t s\u00e5 \u201dbonnigt\u201d. M\u00e5ngen v\u00e4n av ordning i spr\u00e5ket \u00f6nskar inte att det \u00e4ndras och f\u00f6rfasar sig \u00f6ver dagens \u201dfels\u00e4gningar\u201d. Om alla s\u00e4ger fel blir det r\u00e4tt d\u00e5? Nej, menar Lars-Gunnar, det blir det inte. \u201dG\u00f6teborgskan \u00e4r ett naturligt talspr\u00e5k f\u00f6r hederligt folk i G\u00f6teborg som g\u00e5r upp p\u00e5 morgonen och g\u00e5r till jobbet\u201d, citerar Lars-Gunnar. H\u00e4r ler \u00e5h\u00f6rarna, n\u00e4r det kommer det ena g\u00f6teborgska dialektexemplet efter det andra ur den genuine g\u00f6teborgarens mun. Lars-Gunnar visar hur stolt han \u00e4r \u00f6ver sin dialekthistoria. <br \/><br \/>1939 gav Bj\u00f6rseth ut skriften \u201dG\u00f6teborgsdialekten och skolan\u201d. H\u00e4r skulle talorganen tr\u00e4nas s\u00e5 att talet inte var odistinkt och otydligt. Ramsor skulle tr\u00e4nas f\u00f6r att f\u00e5 ordning p\u00e5 elevernas tal. Nu kommer en v\u00e4ndning fr\u00e5n f\u00f6redragsh\u00e5llaren om vad vi tror att han tyckte om detta d\u00e5 han s\u00e4ger: G\u00f6teborgskan \u00e4r bra att anv\u00e4nda i goa historier. N\u00e4r fotbollsmatchen skall beskrivas s\u00e5 \u00e4r det helt r\u00e4tt att s\u00e4ga: Matchen var bra, s\u00e5 sett. <br \/><br \/>Lars-Gunnars bok utkom 2019 men, s\u00e4ger han, har funnits i tankarna i m\u00e5nga \u00e5r. Den \u00e4r en vetenskaplig beskrivning av den grammatik som g\u00f6teborgskan bygger p\u00e5. <br \/><br \/>M\u00e5nga deltagare passar p\u00e5 att k\u00f6pa boken och f\u00e5 den dedicerad av f\u00f6rfattaren. <br \/><br \/>\u00c5h\u00f6rarna ges tillf\u00e4lle till fr\u00e5gor och professor Lars-Gunnar Andersson tackas med varma appl\u00e5der f\u00f6r en intressant f\u00f6rel\u00e4sning. <br \/>Text av Kerstin P\u00e5lsson <\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\"><strong>Ellen Mattsson bes\u00f6kte Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund den 4 februari 2020<\/strong> <br \/>Ellen v\u00e4lkomnades av ordf\u00f6rande Annika Afzelius med orden att hon var stolt \u00f6ver att f\u00e5 presentera flickan fr\u00e5n Bohusl\u00e4n som skriver s\u00e5 fantastiska ber\u00e4ttelser om en svunnen tid. Dessutom valdes Ellen Mattsson in p\u00e5 stol nummer 9 i Svenska Akademin den 28 mars 2019. <br \/><br \/>Ellen inledde med att konstatera att skriva fiktion \u00e4r gener\u00f6st d\u00e5 det ger utrymme f\u00f6r det mesta i texten. N\u00e4r jag t\u00e4nker om landskap jag skriver om s\u00e5 \u00e4r det Bohusl\u00e4n som h\u00e4ndelserna gestaltar sig i. Jag \u00e4r bosatt p\u00e5 landsbygden n\u00e4ra Uddevalla-Ljungskile och mina promenader \u00e4r f\u00f6rlagda i det gamla odlingslandskapet l\u00e4ngs stigar och invid beteshagar. Under vandringarna p\u00e5minns jag om m\u00e4nniskorna som verkade h\u00e4r och det lockar mig att skriva m\u00e5lande om den f\u00f6rflutna v\u00e4rlden. N\u00e4r jag skriver en historisk roman \u00e4r det inte att skriva om \u201dgammalt\u201d utan det bygger p\u00e5 historiska fakta d\u00e4r jag till\u00e5ter mig att fritt fabulera.<br \/><br \/>Den historiska korrektheten m\u00e5ste jag k\u00e4nna till men det var aldrig lockande f\u00f6r mig att bedriva forskning utan jag ville anv\u00e4nda historiska fakta f\u00f6r att l\u00e5ta dessa fakta bilda mina romanmilj\u00f6er. Lagom mycket fakta s\u00e5 att det inte blir en boja som l\u00e5ser mig och hindrar mig fr\u00e5n att kasta loss i ber\u00e4ttelsen. Lite lik en skata, tycker jag ibland, att jag \u00e4r, n\u00e4r jag dras till det som glimmar och bl\u00e4nker f\u00f6r att f\u00e5 ber\u00e4ttelsen att glittra till. <br \/><br \/>Som f\u00f6rfattare beh\u00f6ver jag veta hur saker och ting f\u00f6rh\u00e5ller sig och hur det egentligen g\u00e5r till n\u00e4r n\u00e5got skall g\u00f6ras. B\u00e5tbyggandet p\u00e5 sm\u00e5 b\u00e5tvarv i omgivningen har l\u00e4rt mig mycket och jag kan konstatera att det inte verkar vara stora f\u00f6r\u00e4ndringar mellan 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. Det f\u00e5r mig att k\u00e4nna att vardagens sm\u00e5 h\u00e4ndelser har en stabilitet \u00f6ver tid. D\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns det som om jag b\u00f6rjar i ett h\u00f6rn och skriver d\u00e4rifr\u00e5n i olika riktningar. Ibland l\u00e4mnar jag fakta och hittar p\u00e5 f\u00f6r att ber\u00e4ttelsen beh\u00f6ver det. <br \/><br \/>N\u00e4r jag skrev \u201dTornet och f\u00e5glarna\u201d beh\u00f6vde jag vapenkunskap och information om Carlstens f\u00e4stning. Tiden \u00e4r b\u00f6rjan av 1700-talet. Jag promenerade i f\u00e4stningen, l\u00e4ste och f\u00f6ljde guidade vandringar men det var i b\u00f6rjan av 2020 och h\u00e4ndelser irrade hit och dit i mina tankar. Min relation till \u201dh\u00e5rda\u201d fakta \u00e4r lite sv\u00e4vande och jag har ingen ambition att ha allt faktabelagt. Kommendant Henrik Dankvardt ledde arbetet i f\u00e4stningen n\u00e4r danskarna var i ant\u00e5gande. Han var ensam i sitt \u00f6verv\u00e4gande om hur han skulle agera. Han ansvarade f\u00f6r 400 soldater i f\u00e4stningen. Skulle han offra dem alla eller f\u00f6rs\u00f6ka att r\u00e4dda alla. Om\u00f6jliga tankar att finna ett r\u00e4tt svar till. Han kapitulerade och d\u00f6mdes h\u00e5rt av samtiden men ingen manspillan skedde. Idag finns en minnesplakett i Marstrand d\u00e4r resultatet att \u201dAlla r\u00e4ddades och staden Marstrand raserades inte i ett om\u00f6jligt slag\u201d. Historien har den egenheten att saker och ting v\u00e4nder p\u00e5 sig \u00f6ver tid. <br \/><br \/>Min uppmaning: L\u00e4s en roman p\u00e5 romanens villkor. Se den som en m\u00f6jlig sanning. <br \/><br \/>Varma appl\u00e5der lj\u00f6d i lokalen som tack f\u00f6r Ellen Mattssons fantastiska ber\u00e4ttelse om sitt f\u00f6rfattarskap. <br \/>Text av Kerstin P\u00e5lsson<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\"><strong>F\u00f6rel\u00e4sning Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund i samarbete med Bohusl\u00e4ns Museum den 21 oktober 2020<\/strong><br \/>\u00bbHerrg\u00e5rdar, torp och fiskel\u00e4gen i V\u00e4stra G\u00f6talands l\u00e4n\u00ab AV Cecilia Wing\u00e5rd, byggnadsantikvarie.<br \/><strong>Vad \u00e4r kulturhistoriskt v\u00e4rde?<\/strong><br \/>Kulturhistoriskt v\u00e4rde \u00e4r milj\u00f6er, platser och saker som p\u00e5verkats av m\u00e4nniskor. V\u00e5rt kulturarv kan t ex best\u00e5 av fornl\u00e4mningar, byggnader, landskap, spr\u00e5k, musik, mat, b\u00e5tar eller kyrkor.<br \/>V<strong>arf\u00f6r bevara?<\/strong><br \/>Det \u00e4r en resurs som ber\u00e4ttar v\u00e5r historia och ger f\u00f6rst\u00e5else samt berikar v\u00e5r livsmilj\u00f6. Skapar \u00e4ven ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till v\u00e5rt s\u00e4tt att f\u00f6rvalta samh\u00e4llet till skillnad mot naturv\u00e5rd d\u00e5 naturen st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras och v\u00e4xer.<br \/>Hur arbetar man med kulturmilj\u00f6v\u00e5rd?<br \/>Genom byggnadsv\u00e5rd, samh\u00e4llsplanering, kunskapsinsamling, f\u00f6rmedlande och fornv\u00e5rd.<br \/><strong>Vilka arbetar med vad?<\/strong><br \/>\u2013 Riksantikvarie\u00e4mbetet f\u00f6rfattar bl a regler och ger r\u00e5d och rekommendationer och \u00e4 r\u00e4ven tillsynsmyndighet.<br \/>\u2013 L\u00e4nsstyrelsens kulturmilj\u00f6enhet ger tillst\u00e5nd, fattar beslut och ut\u00f6var \u00e4ven tillsyn. Bidragsgivare till kulturmilj\u00f6projekt och bevakar riksintressen.<br \/>\u2013 Kommuner kan skapa milj\u00f6program.<br \/>\u2013 L\u00e4nsmuseer utreder och dokumenterar. Ger t ex r\u00e5d i bygglovs\u00e4renden och arbetar som L\u00e4nsstyrelsens f\u00f6rl\u00e4ngda arm.<br \/>\u2013 Ideella organisationer och allm\u00e4nheten har en viktig uppgift .Exempel \u00e4r dokumentation, praktiskt arbete, v\u00e5rd och informationsgivare.<br \/>\u2013 Olika privata akt\u00f6rer.<br \/><strong>Var inh\u00e4mtas kunskap?<\/strong><br \/>Bebyggelsearkivet, Forns\u00f6k, olika dokumentationer och inventeringar, utgr\u00e4vningsresultat och historiska kartor. \u00c4ven via m\u00e5nga andra arkiv (tex kyrkoarkivet). Litteratur och fotografier ger kunskap.<br \/><strong>Vilka best\u00e4mmelser g\u00e4ller?<\/strong><br \/>\u2013 Milj\u00f6balken<br \/>\u2013 Kulturmilj\u00f6lagen (redan 1666 fanns en f\u00f6reg\u00e5ngare till denna).<br \/>\u2013 Plan och Bygglagen (regler om bl a Q-m\u00e4rkning).<br \/>\u2013 F\u00f6rordningen om statliga byggnadsminnen, konventioner och milj\u00f6m\u00e5l.<br \/>Vi fick se bildexempel p\u00e5 olika byggnadstraditioner: Enkelstugan med ett rum och k\u00f6k med svale. Senare l\u00e4gger man till vind och h\u00f6ggranitgrund. Dubbelhuset utrustas med ytterligare ett rum med g\u00e5ng och skjul.<br \/>Sillperioden hade stor betydelse. Husens storlek \u00f6kades i yta och h\u00f6jd och k\u00e4llare och veranda byggdes. \u00c4ven f\u00f6nstrens utseende och storlek f\u00f6r\u00e4ndrades. Under 1900-talet p\u00e5verkades byggnadsstilen av nyare arkitekttrender.<br \/>Kulturarvets roll har f\u00e5tt en stor roll genom turismutvecklingen.<br \/>V\u00e4stkuststiftelsen har ansvar f\u00f6r naturreservatens kulturminnen. Kommunen och mark\u00e4gare \u00e4r ocks\u00e5 viktiga akt\u00f6rer.<br \/><em>V\u00e5rt kulturarv \u00e4r Allas ansvar \u2013 Allas tillg\u00e5ng-Allas historia <br \/><\/em>Antecknade gjorde Inger Karlsson <\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\"><strong>Resum\u00e9 fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sningen av Ellen Mattson vid Humanistiska F\u00f6rbundets \u00c5rsm\u00f6te den 4 februari 2020 i Spisrummet, Bohusl\u00e4ns museum<\/strong><br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">F\u00f6rbundets ordf\u00f6rande Annika Afzelius presenterar akademiledamoten Ellen Mattson som flickan fr\u00e5n Bohusl\u00e4n vilket Ellen uppskattar.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Ellen ber\u00e4ttar att hon g\u00e4rna skriver om \u00e4ldre tider, men inte skriver strikt historiska romaner. Hon har inget genuint intresse f\u00f6r att forska kring historiska skeenden utan v\u00e4ljer romanen som form i st\u00e4llet. H\u00e4r f\u00e5r hon plats med allt och kan l\u00e4gga in de fakta hon v\u00e4ljer och f\u00f6r \u00f6vrigt anv\u00e4nda sig av fiktion f\u00f6r att kunna skapa sina karakt\u00e4rer.<br \/><\/span><br \/><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Det bohusl\u00e4nska p\u00e5br\u00e5et finns p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att n\u00e4r hon t\u00e4nker sig ett landskap s\u00e5 l\u00e5nas det alltid drag av Ellens uppv\u00e4xt i Bohusl\u00e4n. Idag \u00e4r hon bosatt i det bohusl\u00e4nska gamla odlingslandskapet som \u00e4r format av generationer tillbaka i tiden och h\u00e4r f\u00e4rgas hennes skildringar av stigar, beteshagar och \u00e5krar fr\u00e5n denna gamla milj\u00f6.<br \/><\/span><br \/><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Ellen s\u00e4ger att hon m\u00e5lar den f\u00f6rflutna v\u00e4rlden och i en roman som vilar p\u00e5 faktagrund till\u00e5ter hon sig ett fritt fabulerande.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">En av hennes b\u00f6cker, SN\u00d6, handlar om n\u00e4r Karl XII efter sin d\u00f6d f\u00f6rts till Uddevalla.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Fr\u00e5n samma tidsepok \u00e4r TORNET OCH F\u00c5GLARNA. Den skildrar tiden 1719 och milj\u00f6n \u00e4r Marstrands F\u00e4stning eller Carlstens F\u00e4stning som \u00e4r det r\u00e4tt namnet.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Med mycket fakta blir det en boja f\u00f6r skrivandet och det g\u00e5r inte att f\u00e5 skildringen att bli levande.Ellen s\u00e4ger att hon letar efter <\/span>\u00bb<span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Blanka ting\u00ab precis som skatan samlar hon dessa och l\u00e5ter dem l\u00e4nkas in i ber\u00e4ttelsen.Ellen l\u00e5ter oss veta att hon praktiskt pr\u00f6vat p\u00e5 hur gamla agrara hantverk g\u00e5r till f\u00f6r att veta och kunna skriva om detta p\u00e5 ett trov\u00e4rdigt s\u00e4tt. <\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Vardagens sm\u00e5 h\u00e4ndelser inspirerar och ger ber\u00e4ttelserna k\u00f6tt p\u00e5 benen.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">N\u00e4r Ellen s\u00e4ger att hon b\u00f6rjar skrivandet i ett h\u00f6rn och inte riktigt vet hur hela ber\u00e4ttelsen kommer att gestalta sig fr\u00e5n b\u00f6rjan ler lyssnarna. Det k\u00e4nns som att Ellen \u00e4r mycket \u00f6ppenhj\u00e4rtig om sitt skrivande och det \u00e4r mycket intressant att f\u00e5 h\u00f6ra.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Ellen uppeh\u00e5ller sig en l\u00e5ng stund kring kommendanten Danckwardt p\u00e5 Carlstens F\u00e4stning och funderar i boken kring varf\u00f6r han valde att kapitulera efter bara fyra dagar. Det slutade i r\u00e4tteg\u00e5ng d\u00e4r han d\u00f6mdes till d\u00f6den och avr\u00e4ttades. Idag kan vi se att f\u00e4stningen blev oskadd, manskapet \u00f6verlevde och staden Marstrand br\u00e4ndes inte ner. Danskarna l\u00e4mnade sedermera tillbaka f\u00e4stningen, men detta var ju helt f\u00f6rkastligt enligt den tidens syn p\u00e5 krigf\u00f6ring.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Det \u00e4r sv\u00e5ra fr\u00e5gor n\u00e4r det \u00e4r h\u00e4ndelser i en annan tid och hur man skall bed\u00f6ma h\u00e4ndelsen idag.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Ellen uttrycker att det vore kanske r\u00e4tt att tacka Danckwardt f\u00f6r att Marstrand inte j\u00e4mnades med marken.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Hennes slutreplik \u00e4r r\u00e5det att l\u00e4sa en roman p\u00e5 romanens villkor. D\u00e5 \u00e4r det en m\u00f6jlig sanning som du f\u00e5r ta del av.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Med varma appl\u00e5der tackas Ellen och den gyllene p\u00e5sen som \u00f6verl\u00e4mnas av Annika f\u00e5r tillm\u00e4let att det \u00e4r en av de stimulerande blanka tingen i livet. <\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Antecknade gjorde Kerstin P\u00e5lsson.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\"><strong>Anteckningar fr\u00e5n f\u00f6redrag av arkeolog Linne Nordell<\/strong><br \/><strong> 25 april 2019<\/strong><br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Linnea Nordell \u00e4r arkeolog och knuten till Bohusl\u00e4ns museum f\u00f6r att arbeta med projektet maritima ristningar. Det \u00e4r en grupp om fyra arkeologer som samarbetar och de ser g\u00e4rna att de blir kontaktade om n\u00e5gon finner ristningar utmed kusten i Bohusl\u00e4n. Adresser finns p\u00e5 hemsidan f\u00f6r Bohusl\u00e4ns museum.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">I inledningen av sitt f\u00f6redrag redovisar Linnea skillnaderna mellan h\u00e4llristningar och maritima ristningar. B\u00e5da sorterna \u00e4r ju inristningar i stenh\u00e4llar. H\u00e4llristningar \u00e4r ett begrepp som h\u00e4nger ihop med ristningar p\u00e5 h\u00e4llar och som \u00e4r tillkomna under brons\u00e5ldern cirka 1800 till 500 f\u00f6re Kristus.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">De f\u00f6rsta k\u00e4nda maritima ristningarna \u00e4r fr\u00e5n 1300-talet. Det \u00e4r allts\u00e5 ristningar fr\u00e5n en tid l\u00e5ngt senare \u00e4n brons\u00e5ldern. Det handlar om ristningar vid \u00e4ldre naturhamnar l\u00e4ngs Bohuskusten. Det finns ett sj\u00f6kort fr\u00e5n 1543 d\u00e4r man kan identifiera platser l\u00e4ngs kusten som finns namngivna idag. Det \u00e4r ett nederl\u00e4ndskt sj\u00f6kort och allt kan inte identifieras och allt verkar faktiskt inte \u00f6verensst\u00e4mma med verkligheten.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Vinga finns p\u00e5 sj\u00f6kortet och h\u00e4r har man funnit en vacker kompassros som dateras till 1603. En inskription p\u00e5 stenh\u00e4llen s\u00e4ger \" Vinga h\u00f6r Danmark till\". Mer forskningsarbete beh\u00f6ver g\u00f6ras h\u00e4r.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">P\u00e5 S\u00f6dra Busk\u00e4r har man funnit runt 300 ristningar bel\u00e4gna runt ett sj\u00f6m\u00e4rke. De dateras till 1500-talets mitt och verkar vara bland de \u00e4ldsta man funnit fram tills idag. Det handlar om bom\u00e4rken som ofta har raka linjer i sitt m\u00f6nster. Man kan inte automatiskt dra slutsatsen att sj\u00f6fararna inte kunde skriva utan snarare var det s\u00e5 att det var en slags identitetm\u00e4rke eller ett m\u00e4rke f\u00f6r \u00e4gande. Kanske en slags f\u00f6reg\u00e5ngare till dagens varum\u00e4rken.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">P\u00e5 V\u00e4der\u00f6arna finns f\u00f6ljdriktigt en kompassros p\u00e5 Kompassberget.<\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Hamnholmarna har rika fyndigheter och kan kanske vara den st\u00f6rsta ristningsm\u00e4ngden som finns i Sverige. I alla fall utifr\u00e5n vad man funnit hittills. H\u00e4r finns en flitigt anv\u00e4nd naturhamn d\u00e4r man unders\u00f6kt botten f\u00f6r fynd. Man fann bland annat 45 kilo keramik. P\u00e5 holmarna \u00e4r ocks\u00e5 en begravningsplats f\u00f6r sj\u00f6farande \u00e5terfunnen. H\u00e4r finns \u00e4ven den unika ristningen Salomos knut.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Tekniken f\u00f6r reng\u00f6ringen av h\u00e4llarna \u00e4r en sp\u00e4nnande historia. Kan h\u00e4llen t\u00e4ckas s\u00e5 att det blir helt m\u00f6rkt \u00e4r det den b\u00e4sta metoden d\u00e5 lavar och annan p\u00e5v\u00e4xt d\u00f6r och \u00e4ven r\u00f6tterna. Mekanisk reng\u00f6ring riskerar att v\u00e5lla skada p\u00e5 h\u00e4llarna.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Ber\u00e4ttelsen om alliansh\u00e4llar \u00e4r sp\u00e4nnande. Det \u00e4r inristningar av familjesk\u00f6ldar fr\u00e5n henne och fr\u00e5n honom som \u00e4r placerade bredvid varandra. Linnea har lyckats finna en gravh\u00e4ll som st\u00e4mmer med dessa ristningar s\u00e5 man kan veta vem det var som f\u00f6rm\u00e4ldes med varandra.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Ristningarna m\u00e5las i med vit f\u00e4rg och \u00e4r sk\u00f6na konstverk. P\u00e5 Bohusl\u00e4ns museum p\u00e5g\u00e5r en utst\u00e4llning med bilder fr\u00e5n de funna maritima ristningarna och p\u00e5 museets hemsida ligger en fyllig beskrivning med bilder fr\u00e5n forskningsarbetet med de maritima h\u00e4llarna l\u00e4ngs Bohuskusten.<br \/>Antecknade gjorde Kerstin P\u00e5lsson Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund <\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\"><strong>Anteckningar fr\u00e5n f\u00f6redrag av Gunnar D Hansson p\u00e5 Uddevalla stadsbibliotek<br \/>2 april 2019<\/strong> <\/span><span style=\"font-size: 10pt;\"><br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">F\u00f6redraget \u00e4r ett samarrangemang mellan Stadsbiblioteket och Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Poeten och litteraturhistorikern Gunnar D Hansson har skrivit en bok med titeln -Tapeshavet-.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Det \u00e4r med denna bok som grund som vi tar del av den fascinerande historien fr\u00e5n sten\u00e5lderstiden l\u00e4ngs strandlinjef\u00f6rh\u00f6jningen vid Skagerack och Kattegatt.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Boken, som f\u00f6rs\u00e4ljs efter f\u00f6rel\u00e4sningen av Hallmans bokhandel, \u00e4r en bok som \u00f6verskrider gr\u00e4nserna mellan plats, natur, dikt och poesi.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Tapeshavet- om tidens g\u00e5ng p\u00e5 H\u00e4rn\u00e4set heter f\u00f6rel\u00e4sningen som lockat publik som fyller salen p\u00e5 biblioteket till sista plats.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">\u00d6ster\u00f6dskvinnan heter kvinnan som gr\u00e4vdes fram p\u00e5 H\u00e4rn\u00e4set 1931 och \u00e4r det \u00e4ldsta fyndet i Sverige och \u00e4r cirka 9000 \u00e5r gammalt. Platsen \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 H\u00e4rn\u00e4set och eftersom det \u00e4r Gunnars hemtrakter \u00e4r han v\u00e4l f\u00f6rtrogen \u00e4ven med de lokala ber\u00e4ttelserna om fyndet. Det l\u00e4r ha varit uppt\u00e4ckt ett antal \u00e5r tidigare men man t\u00e4ckte \u00f6ver fyndet och d\u00e4r l\u00e5g det till 1931. Unders\u00f6kningen av kvinnofyndet visar att hon var v\u00e4ln\u00e4rd och f\u00f6ref\u00f6ll tr\u00e4nad som om hon varit en t\u00e4vlingskanotist av idag. Inte heller verkar det som om hon \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen p\u00e5 H\u00e4rn\u00e4set. Detta tas som int\u00e4kt f\u00f6r att konstatera att H\u00e4rn\u00e4set var en bygd som hade t\u00e4ta kontakter med m\u00e4nniskor fr\u00e5n Europa. Det ans\u00e5gs vara en rik bygd v\u00e4l v\u00e4rd att bes\u00f6ka och idka handel med. Kvinnans fysionomi skulle allts\u00e5 tala f\u00f6r att hon kommit via havet kanske fr\u00e5n Friesland eller Hamburg till denna Bohuskust innan den hette Bohusl\u00e4n.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Genom sina bes\u00f6k i H\u00e4rn\u00e4sbygden ber\u00e4ttar Gunnar om att det finns kunniga personer i dag som kan ber\u00e4tta mycket om den tidiga historien. Han n\u00e4mner Inga-Lisa Karlsson och Agneta Stenberg som exempel p\u00e5 detta.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">F\u00f6redraget \u00e4r fyllt av information till oss \u00e5h\u00f6rare om vilka rika k\u00e4llor det finns f\u00f6r kunskap om detta historiska omr\u00e5de av Sverige.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Per-Henrik Berthelius (f.1944) har f\u00f6rfattat boken \"Bohusl\u00e4nsk samling, en kommenterad och illustrerad katalog \u00f6ver b\u00f6cker om Bohusl\u00e4n\". Litteraturbanken har gjort detta alster tillg\u00e4ngligt p\u00e5 n\u00e4tet. Som kuriosa st\u00e5r Uddevalla n\u00e4mnt 1975 g\u00e5nger och Munkedal bara 75 g\u00e5nger i denna samling.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Varf\u00f6r heter havet Tapeshavet? Jo, d\u00e5 man funnit m\u00e5nga fynd av den v\u00e4rmekr\u00e4vande tapessn\u00e4ckan s\u00e5 inser man att klimatet var varmare \u00e4n idag. Skalgrusbankarna i v\u00e5rt omr\u00e5de anses vara v\u00e4rldens st\u00f6rsta. L\u00e5t vara att det idag endast \u00e5terst\u00e5r cirka 10 % av den ursprungliga storleken p\u00e5 kullarna.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Nordligt bj\u00f6rnb\u00e4r har sin lokal p\u00e5 H\u00e4rn\u00e4set och kan idag \u00e4ven hittas p\u00e5 Nordens Arks marker.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">R\u00f6e g\u00e5rd ing\u00e5r som en viktig plats i Gunnars historier.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Allt medan f\u00f6redraget fortg\u00e5r bjuds vi p\u00e5 flera exempel p\u00e5 Gunnars egen diktning n\u00e4r han deklamerar ur sin bok.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">En njutbar kv\u00e4ll d\u00e4r historiens vingslag och Gunnars ber\u00e4ttande ledsagar oss ut i v\u00e5rkv\u00e4llen.<br \/><\/span><\/p>\r\n<p><span style=\"font-family: Verdana; font-size: 10pt;\">Kerstin P\u00e5lsson<br \/>Uddevalla Humanistiska F\u00f6rbund <\/span><\/p>\r\n\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sammandrag fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sning UHF den 11 oktober 2022 Professor Gunilla Krantz f\u00f6rel\u00e4ste under rubriken \u201d Varf\u00f6r \u00e4r barn fortfarande undern\u00e4rda i Afrika s\u00f6der om Sahara?\u201d Gunilla Krantz arbetar p\u00e5 avdelningen f\u00f6r samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa, Sahlgrenska Akademin. Gunilla presenterar sitt uppl\u00e4gg: Barns h\u00e4lsa och undern\u00e4ring Varf\u00f6r blir man inte av med problemet? Framtiden och h\u00e4lsohot V\u00e5rt [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=46"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":450,"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/46\/revisions\/450"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=46"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=46"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.uddhum.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=46"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}