Referat av föredrag

Referat av föredrag REFERATEN PUBLICERAS I OMVÄND TIDSORDNING.                                                     

(De nyaste står först)

 Anteckningar från föredrag av arkeolog Linnea Nordell torsdag 25 april 2019 hos Uddevalla Humanistiska Förbund

 

Linnea Nordell är arkeolog och knuten till Bohusläns museum för att arbeta med projektet maritima ristningar. Det är en grupp om fyra arkeologer som samarbetar och de ser gärna att de blir kontaktade om någon finner ristningar utmed kusten i Bohuslän. Adresser finns på hemsidan för Bohusläns museum.

I inledningen av sitt föredrag redovisar Linnea skillnaderna mellan hällristningar och maritima ristningar. Båda sorterna är ju inristningar i stenhällar. Hällristningar är ett begrepp som hänger ihop med ristningar på hällar och som är tillkomna under bronsåldern cirka 1800 till 500 före Kristus.

De första kända maritima ristningarna är från 1300-talet. Det är alltså ristningar från en tid långt senare än bronsåldern. Det handlar om ristningar vid äldre naturhamnar längs Bohuskusten. Det finns ett sjökort från 1543 där man kan identifiera platser längs kusten som finns namngivna idag. Det är ett nederländskt sjökort och allt kan inte identifieras och allt verkar faktiskt inte överensstämma med verkligheten.

Vinga finns på sjökortet och här har man funnit en vacker kompassros som dateras till 1603. En inskription på stenhällen säger ” Vinga hör Danmark till”. Mer forskningsarbete behöver göras här.

På Södra Buskär har man funnit runt 300 ristningar belägna runt ett sjömärke. De dateras till 1500-talets mitt och verkar vara bland de äldsta man funnit fram tills idag. Det handlar om bomärken som ofta har raka linjer i sitt mönster. Man kan inte automatiskt dra slutsatsen att sjöfararna inte kunde skriva utan snarare var det så att det var en slags identitetmärke eller ett märke för ägande. Kanske en slags föregångare till dagens varumärken.

På Väderöarna finns följdriktigt en kompassros på Kompassberget.

Hamnholmarna har rika fyndigheter och kan kanske vara den största ristningsmängden som finns i Sverige. I alla fall utifrån vad man funnit hittills. Här finns en flitigt använd naturhamn där man undersökt botten för fynd. Man fann bland annat 45 kilo keramik. På holmarna är också en begravningsplats för sjöfarande återfunnen. Här finns även den unika ristningen Salomos knut.

Tekniken för rengöringen av hällarna är en spännande historia. Kan hällen täckas så att det blir helt mörkt är det den bästa metoden då lavar och annan påväxt dör och även rötterna. Mekanisk rengöring riskerar att vålla skada på hällarna.

Berättelsen om allianshällar är spännande. Det är inristningar av familjesköldar från henne och från honom som är placerade bredvid varandra. Linnea har lyckats finna en gravhäll som stämmer med dessa ristningar så man kan veta vem det var som förmäldes med varandra.

Ristningarna målas i med vit färg och är sköna konstverk. På Bohusläns museum pågår en utställning med bilder från de funna maritima ristningarna och på museets hemsida ligger en fyllig beskrivning med bilder från forskningsarbetet med de maritima hällarna längs Bohuskusten.

Antecknade gjorde Kerstin Pålsson Uddevalla Humanistiska Förbund

 

Anteckningar från föredrag av Gunnar D Hansson på Uddevalla stadsbibliotek den 2 april 2019

Föredraget är ett samarrangemang mellan Stadsbiblioteket och Uddevalla Humanistiska Förbund.

Poeten och litteraturhistorikern Gunnar D Hansson har skrivit en bok med titeln -Tapeshavet-.

Det är med denna bok som grund som vi tar del av den fascinerande historien från stenålderstiden längs strandlinjeförhöjningen vid Skagerack och Kattegatt.

Boken, som försäljs efter föreläsningen av Hallmans bokhandel, är en bok som överskrider gränserna mellan plats, natur, dikt och poesi.

Tapeshavet- om tidens gång på Härnäset heter föreläsningen som lockat publik som fyller salen på biblioteket till sista plats.

Österödskvinnan heter kvinnan som grävdes fram på Härnäset 1931 och är det äldsta fyndet i Sverige och är cirka 9000 år gammalt. Platsen är belägen på Härnäset och eftersom det är Gunnars hemtrakter är han väl förtrogen även med de lokala berättelserna om fyndet. Det lär ha varit upptäckt ett antal år tidigare men man täckte över fyndet och där låg det till 1931. Undersökningen av kvinnofyndet visar att hon var välnärd och föreföll tränad som om hon varit en tävlingskanotist av idag. Inte heller verkar det som om hon är född och uppvuxen på Härnäset. Detta tas som intäkt för att konstatera att Härnäset var en bygd som hade täta kontakter med människor från Europa. Det ansågs vara en rik bygd väl värd att besöka och idka handel med. Kvinnans fysionomi skulle alltså tala för att hon kommit via havet kanske från Friesland eller Hamburg till denna Bohuskust innan den hette Bohuslän.

Genom sina besök i Härnäsbygden berättar Gunnar om att det finns kunniga personer i dag som kan berätta mycket om den tidiga historien. Han nämner Inga-Lisa Karlsson och Agneta Stenberg som exempel på detta.

Föredraget är fyllt av information till oss åhörare om vilka rika källor det finns för kunskap om detta historiska område av Sverige.

Per-Henrik Berthelius (f.1944) har författat boken ”Bohuslänsk samling, en kommenterad och illustrerad katalog över böcker om Bohuslän”. Litteraturbanken har gjort detta alster tillgängligt på nätet. Som kuriosa står Uddevalla nämnt 1975 gånger och Munkedal bara 75 gånger i denna samling.

Varför heter havet Tapeshavet? Jo, då man funnit många fynd av den värmekrävande tapessnäckan så inser man att klimatet var varmare än idag. Skalgrusbankarna i vårt område anses vara världens största. Låt vara att det idag endast återstår cirka 10 % av den ursprungliga storleken på kullarna.

Nordligt björnbär har sin lokal på Härnäset och kan idag även hittas på Nordens Arks marker.

Röe gård ingår som en viktig plats i Gunnars historier.

Allt medan föredraget fortgår bjuds vi på flera exempel på Gunnars egen diktning när han deklamerar ur sin bok.

En njutbar kväll där historiens vingslag och Gunnars berättande ledsagar oss ut i vårkvällen.

Kerstin Pålsson

Uddevalla Humanistiska Förbund

 
 

 Minnesanteckningar från föredrag av Ambassadören och Diplomaten Sven Hirdman hos Uddevalla Humanistiska Förbund den 20 november 2018

Ordföranden i UHF Annika Afzelius hälsar alla välkomna med informationen om att 2019 är förbundets jubileumsår med 75-årsfirande. Hon välkomnar Ambassadören Sven Hirdman som skall föreläsa om ”Situationen i Ryssland och de svensk-ryska relationerna.”

Efter studier vid arméns tolkskola och universitetsstudier i slaviska språk inledde Hirdman sin yrkesbana som Sovjethandläggare på UD 1964. Det följdes av en tid som statssekreterare och därefter tjänstgjorde han som Ambassadör i Moskva åren 1994-2004.

Mementon att känna till om Ryssland sett ur svensk synvinkel.

  1. Folket i Ryssland är till 50% ryssar och de äger en stark nationalkänsla och är patriotiska.
  2. Folket är präglat av auktoritativt styre genom tsarer och kommunism. Alltså inte skapat av Putin.
  3. Med Sovjets fall följde stor fattigdom och ryska staten var även den fattig fram till 1998. Landet leds sedan hösten 1999 av Putin och det kan förväntas att han sitter kvar till 2024 enligt dagens regler.

Reallönerna för gemene man har sänkts med 10-20% under de senaste åren. Folket står ut och Hirdman uttrycker det som att folket är tålmodigt med långa minnen.

Landet har en råvaruekonomi som står för 50% av statsfinanserna. Handel med livsmedel, stål, IT och finansmarknad ger landet betalning i dollar. Detta innebär att ryssarna får betalning i nominellt lika många rubel som tidigare, men nu är rubeln rejält försvagad.

Hirdman menar, att ett mål för Putin är att lämna efter sig en global stat som är respekterad utomlands.

Spänningar mellan länder är ofta beroende på aktiviteter av militär karaktär. Aktiviteter hos amerikanerna och i NATO innebär att Sverige hamnar i storpolitikens mitt. De två sidorna har svårt att förstå varandra och det triggar upprustning.

Sverige och Ryssland har en 800 år lång historia av krig och fred mellan länderna, det har varit minst elva krig. Faran för Sverige torde vara att vi kan bli indragna om konflikt skulle utbryta.

I mitten av 50-talet hade vår dåvarande regering utbyte med Sovjet och detta utbyte fortsatte vart tredje år fram till 2003. Idag har vi handelsrelationer i sådan omfattning att vi ligger på 6;e eller 7;e plats när det gäller import till Sverige och vi exporterar så mycket som 12 % av vår handel till Ryssland.

Hirdman listar följande:

  1. Synen på Ryssland från Sverige har varit positiv
  2. Svenska industriprodukter är väl mottagna i Ryssland
  3. Sverige är militärt alliansfritt
  4. Vi har sett övergången från diktatur med planekonomi till marknadsekonomi

Idag ger svensk press en mer negativ bild av Ryssland. Det finns händelser i vår omvärld som bidrar till detta såsom i Ukraina och Krim.

En tanke som Hirdman framför är att det kan vara klokt att vara seriös i sitt förhållande till annan makt och hoppas på att kunna skapa dialog och inleda resekontakter mellan länderna.

Antecknade gjorde Kerstin Pålsson, sekreterare i Uddevalla Humanistiska Förbund

   
 

Minnesanteckningar från föredrag av professor Olle Josephson hos Uddevalla Humanistiska Förbund den 23 oktober 2018

Språkförändring och språkriktighetsdebatt på 2000-talet är den övergripande innehållsbeskrivningen över kvällens föredrag.

Föredragshållaren Olle Josephson är professor i Nordiska språk och fd chef för Svenska språknämnden och Språkrådet och han talar ledigt och medryckande till sina ppt-bilder.

Vart är svenska språket på väg? frågar han sig och pekar på tre förändringsföreteelser.

Förändringar i språksituationen, i själva språket och i vad vi anser vara rätt och fel.

I Sverige är det, det svenska språket, som står för demokrati rent språkpolitiskt. Har Sverige ett språk som håller ihop landet? Ja, det menar Olle, då 85 % av människorna i landet har svenskan som modersmål. Vi lever dock i ett mångspråkigt samhälle där olika språk har olika status. Engelska har 85% av 15-70-åringarna som andraspråk och det är ett högstatusspråk.

I Sverige finns 5 minoritetsspråk, 200 000 finsktalande, 20 000 talar meänkieli, 10 000 talar samiska, 20 000 talar romani chib och 1 500 talar jiddisch. Sverige har också skrivit på konventionen som ger människor från grannländerna Norge och Danmark rätt att använda sina modersmål i samhällskontakter i Sverige. 60 000 talar norska och 55 000 talar danska.

I Sverige har cirka 15 % ett annat språk som är starkare än svenska.

Kommer det en ström av låneord in i svenskan? Det kan man inte se efter att ha följt dagspressens texter utan det ligger ganska konstant. Det som händer är dock att vi tar ord från andra länder och stavar och böjer dessa som om de ingick i svenska språket. Exempel på detta är bonda, trigga, dissa, mejla och chilla. Ett nytt ord är också isch som betyder ungefär. Snällisch skulle betyda att man ungefär är ”ungefär snäll”. Olle Josephson slår fast att svenskan inte håller på att ”ätas” upp av något annat språk. Skulle man säga att ett språk försvinner så skulle det betyda att man byter språk från ett till ett annat.

Ords betydelser förändras över tid. Vi använder idag ordet daterad i betydelsen föråldrad och ett annat exempel är spirituell som ändrats från att vara andlig till att vara slagfärdig eller kvick i talet.

Exempel på översättningslån är skräpmat som heter junkfood och det gamla internationella ordet relation ges idag ofta betydelsen förbindelse.

Varför får då vissa ord genomslag i talet och blir nya ord i SAOL? Olle J menar att betydelsen skall vara avgränsad och gärna innehålla en liknelse eller metafor. Ordet skall också uppträda frekvent i dagligt tal.

Ungdomsspråket är också en spännande företeelse och när man får höra Olle säga att myndighetsspråket har intimiserats ler stora delar av publiken.

Ord som på ett eller annat sätt är belastade byts ut. Städerska har blivit lokalvårdare och är därmed könsneutralt. Handikappad har övergått till funktionshindrad som idag skall benämnas funktionsvarierad.

Förändringar i språket kommer alltid att finnas som variation och så småningom övergå till att bli etablerat språkbruk.

Den varma applåden till Olle visar att åhörarna är mycket nöjda med att ha fått ta del av det svenska språkets position i Sverige. Svenskan är stabil, slår föredragshållaren fast med emfas!

Antecknade gjorde Kerstin Pålsson sekreterare i Uddevalla Humanistiska Förbund

     
 

     
 

 Minnesanteckningar från föredrag av professor Lars Ingelstam hos Uddevalla Humanistiska Förbund den 11 september

Lars Ingelstam är professor emeritus i matematik vid Linköpings universitet. Han har intresserat sig för ekonomi ur ett bredare samhällsperspektiv och hans föredrag denna kväll handlar om Ryssland.

Föredraget har rubriken ”Rysslands folk är inte våra fiender” och han utgår från sin bok

”Grannlaga: kontakter med ryssar och Ryssland”.

Lars inleder med att konstatera att säkerhetspolitik inte nödvändigtvis måste vara utifrån militära muskler utan en balans mellan civila tankegångar länderna emellan istället. Avspänning och inte anspänning. Han menar även att det varit kulturell isolering mellan Ryssland och dess grannstater och vill i kväll tala om det ryska folket och inte den ryska regimen. Lars bärande fredsbevarande tanke är att förebygga.

FN har gett ut en publikation som heter ” Vägar till fred”. Och den bygger på tanken att det är sättet att föra utrikespolitiken som är en viktig ingrediens för att förebygga konflikt. Sverige har i många år lämnat bistånd till Ryssland, i alla fall fram till 2006, för att stödja och stärka god samhällsutveckling i Ryssland och för att stärka säkerheten i Östersjön.

Vi delar intressen om Östersjön och det är ett känsligt hav som kräver omsorg. Det är grunt och det har svag genomströmning av friskt havsvatten. Vi har gemensamma intressen i isbrytaren Oden och där bedriver vi gemensamma forskningsprojekt. Han nämner då Anders Karlqvist som besökt Uddevalla Humanistiska Förbund och där hållit föredrag om forskningen på Oden. Här finns tillfällen för forskare från Ryssland och från Sverige att samverka och att lära känna varandras kulturer. På Oden var också konstnärer och musiker inbjudna för att dokumentera verksamheten med sina respektive konstformer.

Mycket samarbete skulle kunna ha bättre funktion än vad det har idag. Det är bara inom vissa discipliner som det kan sägas vara framgångsrikt. Studentutbyte pågår men det är fler ryssar som kommer hit än det finns svenska studenter som åker till Ryssland.

Kan turismen knyta samman folken? Troligen är det en god modell, men idag är det inte så utvecklat. Vänorter mellan Ryssland och Sverige existerar men är inte så livaktiga som man skulle önska. Det ligger ett institut i Visby som arbetar med Kultur och som vill etablera sig i Moskva. Idag finns ett Kulturråd i alla fall.

När det gäller arbetet som journalist i Ryssland vet vi att inte allt är helt enkelt. Det är positivt att konstatera att det finns en fortbildningsavdelning för ryska journalister förlagd till Linnéuniversitetet i Växjö.

Vänskap är ett medel för avspänning och verksamhet på ett allmänt plan kan bidra till detta. Tänk schack till exempel.

Målet är att skapa dialog, avslutar professor Lars Ingelstam sitt anförande med innan deltagarna träffas i Spisrummet för frågestund med honom.

Antecknade gjorde Kerstin Pålsson

Sekr i UHF

         
 

VÅRTERMINEN 2018

Minnesanteckningar från föredrag av Nina Burton om Erasmus av Rotterdam hos Uddevalla Humanistiska Förbund den 26 april 2018

Nina Burton är poet och essäist. Hon är medlem i Samfundet De nio och Kungliga Vetenskapsakademin. 2016 vann hon Augustpriset för Bästa fackbok med ”Gutenberggalaxens nova”.

Nina talar utan stöd från datorbilder och istället bjuder hon oss åhörare på en målande föreläsning där 1500-talets mustiga miljöer görs levande. Det finns så många paralleller till medieexplosionen i våra dagar från den medierevolutionen som människor upplevde när boktryckarkonsten uppfanns.

Erasmus föddes 1466 och levde till 1536. Han utbildade sig till en person som kopierade handskrifter. Hans fader var prästvigd och detta var en komplikation i sig men också att han därigenom var född utanför äktenskapet. Föräldrarna dog tidigt och Erasmus skulle helst hamna i ett kloster för att där vara försörjd var faderns uppfattning.

1492 är ett år med många historiskt viktiga händelser. Columbus resa till Amerika, Leonardo da Vincis magnifika konstverk och uppfinningsskisser. Under denna tid ville Erasmus se mer av världen och hade tillägnat sig latinet som kommunikationsspråk. Nina använder uttrycket ”Rasmus på luffen” för att teckna denne resande världsmedborgare. Latinet öppnade möjligheterna att lättare dela kunskap och att förstå varandra.

Humanismen, med rötter långt före Kristus, talar om allas lika värde. De antika texterna, som hittills endast funnits i handskrivna dokument, hade en viss spridning även utanför klostern, men nu har Gutenbergs uppfinning gjort det möjligt att mångfaldiga texter i en helt annan utsträckning. Det hålls bokmässor som lockar många människor. Särskilda böcker trycks inför dessa mässor och det bidrar till ytterligare spridning av det tryckta ordet.

Erasmus skriver snabbt och mycket direkt för att tryckas. Han är också en flitig brevskrivare till vänner, furstehus och mecenater med flera. Det är idag som Facebook men den skillnaden att Erasmus hade ett halvt tusental fysiska brevkontakter och kunde ”producera” upp till 60 brev om dagen.

Bredden på innehåll i texterna är anslående och flera av Erasmus alster kom att fungera som läroböcker. Han skämtade om nyttan av sitt utseende och den framskjutna näsan hittar vi på 1800-talets text om Cyrano de Bergerac. Aforismer i hans texter finns i vårt vardagsspråk idag utan att vi har en aning om dess ursprung.

Erasmus gedigna språkbehandling ledde till texter som användes i skolor till exempel i Stratford där en elev lystrade till namnet William Shakespeare. Vi hittar spår i den moderna skolans läromedel även här i Sverige. Det skrivna språket skall fungera som ett samtal med läsaren.

Martin Luther och Erasmus lever i samma tid och deras texter är stundtals på kollisionskurs med varandra. I Europa finns motsättningar som leder till våldsamheter och det är klokt att förhålla sig så att man inte hamnar som slagträ mellan olika uppfattningar. Bildstormarna var ett sådant exempel. Och man sa: ”Är du inte på samma bog så är du emot”.

Erasmus väljer att använda humor i sin texter och lyckas undgå fängslas eller till och med avrättas. Boken heter ” Dårskapens lov” och är ett sådant exempel där han förklär sitt budskap i humorns narrdräkt.

Erasmus av Rotterdam klev in i historiens skuggor och det talades inte om hans litterära prestation på långa tider. Det ansågs till och med lite farligt och då var det bäst om det inte uppmärksammades.

I slutet av 1980-talet skapades ett samverkansprojekt för studenter i Europa. Det är fortfarande livaktigt och värdefullt. Detta projekt fick namnet Erasmus.

Nina Burtons bok Gutenberggalaxens nova är en viktig bok, skrev man i recensioner i pressen. Den klargör historiens gång och hur värdefull Erasmus insats är för humanismens tankar idag. Den ger insikter om vikten av mer vidsynthet och mindre gränsdragning.

I Nina Burtons bok finner man välvalda konstverk av konstnärer samtida med Erasmus. Det är bland annat Ludwig Holbein (1497-1543) och Albrecht Dϋrer (1471-1528). Efter Ninas presentation av mannen Erasmus känns det som att Dϋrer målat av Erasmus mycket porträttlikt.

         
 

Anteckningar av

Kerstin Pålsson

Sekreterare i UHF.

         
 

Minnesanteckningar från föredrag av S Bengt Olsson om Swenska Ost-Indiska Compagniet hos Uddevalla Humanistiska Förbund den 10 april 2018

Det är ett stort maritimt intresse som ligger bakom Bengts engagemang i segling av Ostindiefararen Götheborg. Det blev även möjligt för Bengt att segla med skeppet som fältskär och vi får en målande beskrivning av färden. I bildspelet ser man att det var stora fysiska utmaningar för att få detta skepp att segla som planerat.

Men Bengts historia börjar med maritim historieforskning över den tid när Sverige drev handel i Swenska Ost-Indiska kompaniet regi. Sverige började denna handel sist av alla i Europa, 1731, trots att Gustav II Adolf försökt uppmuntra till start tidigare.

Det blev 5 oktrojer mellan åren 1732-1808. Totalt var det 38 skepp varav 8 inte kom tillbaka och skeppen gjorde sammanlagt 133 resor. Det är 132 skepp som lämnat Göteborg och förklaringen till detta är att kompaniet köpte ett skepp i Indien.

Skeppen lämnade Göteborg på vintern för att få goda vindar och resan tog cirka trekvarts år.

Sedan återvände man från Canton och Pärlfloden och anlöpte Göteborg juli-augusti.

Götheborg, som med sponsorer och många ideella arbetstimmar, blev till en triumf som seglade rutten som deras föregångare Ost-Indiefararna gjort cirka 250 år tidigare.

Det var ett mäktigt skepp som var uppåt 50 m långt inklusive bogsprötet och masten 50 m hög. Man förde 1900 kvadratmeter segel och när storseglet skulle hanteras när det var blött vägde det ett och ett halvt ton.

Under resorna för längesedan fick hamnar och öar angöras för bunkring av vatten och andra förnödenheter. Inte helt säkert från anfallare vid alla tillfällen. Kuriosa är, att på den brittiska klippön Ascension i Södra Atlanten fanns en ”brevlåda” där skeppens besättningar kunde ta emot brev och informationer och själva lämna sina meddelanden.

Vår föredragshållare är läkare och har fördjupat sig i hur sjömännen hade det rent hälsomässigt på skeppen. Det var större dödlighet för män till sjöss än hemma på landbacken. Drygt 5 % till sjöss mot cirka 1 % i land för män mellan 20 och 40 år.

Allra störst dödlighet hade fältskärerna då de utsattes för alla andras smittor. Vi får se intressant statistik över dödsorsakerna där de flesta bokförs som ”okänd dödsorsak.” Till havs följer ofta de mäktiga Albatrosserna skeppen och det förklaras med att det är de avlidna sjömännens andar.

Lyckades resan gav det goda inkomster. En kapten kunde köpa sig en större gård efter resan och en fältskär hade medel att utbilda sig och bo och leva i tre år.

Avkastning räknades i storleken 40 %. De olika medlemmarna av besättningen betaldes förstås olika mycket, men under en period kunde sjömännen ta med eget gods och göra affärer med när de kom hem. Denna möjlighet togs senare bort och de fick istället privilegiepengar. Bra var det att vara superkargör ty då hade man del av vinsten.

Ett gissel var sjösjukan som drabbade mer än hälften av alla och båtarna gjorde en snitthastighet på 7 knop eller nästan ingen hastighet alls när man hamnade i stiltje.

Tillbaka till dagens Götheborg, som Bertil seglande med. Den kommer troligen inte att segla mera men finansieringen för att hon skall ligga vid kaj och fungera som museum förefaller kunna fungera under några år.

Varför sjönk den första Götheborg 1745 i Göteborgs inlopp? Hon gick på grund på Hunnebodan som var känt och utmärkt som grund. Det kan ha handlat om skiktning av sött och salt vatten som omöjliggjorde navigering. Ingen kan säkert veta idag.

           
 

Bengt har med sig intressant litteratur som skickas runt i salen.

Sverige och svenskarna i den ostindiska handeln av Karl Magnus Johansson

En ostindiefarande fältskärs berättelse, Carl Fredrik Adlers journal från

skeppet Prins Carl 1753-56

Redigerad av Per Hallberg och S Bertil Olsson

Bengt nämner även

Min son på Galejan av Jacob Wallenberg

           
 

           
 

           
 

HÖSTTERMINNEN 2017

 Minnesanteckningar från docent Ida Östenbergs föreläsning hos Uddevalla Humanistiska Förbund den 23 november 2017

Rubriken ”The Walking Dead” är mycket talande för innehållet i föreläsningen som handlar om ”Levande och döda på begravningar i Rom”.

Under hösten -17 mottog Ida Östenberg Humtank-priset för sitt ”arbete med att sprida humanistisk kunskap i samhällsdebatten”. Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora och information om den finns hos Göteborgs Universitets hemsida där Ida också är verksam.

Ida inleder med en bild med tre dödsmasker. Vi får också veta hur en maskavgjutning görs på levande människor. Vi skall dock tillbaka till antikens Rom på 100-talet efter Kristus. Vid begravningar på den tiden skulle den döde och de tidigare avlidna släktingarna också närvara. Hur då, blir åhörarnas outtalade fråga?

Skådespelare, så kallade mimare, ikläddes masker som är avbildningar av de avlidna och kläddes i dräkter som visade statusen. Dessa ”spelade” med bland de levande släktingarna som samlades på Forum i Rom så att släktingar i flera generationer gestaltades och blandades under högtidligheten.

Genom Idas bilder på dräktmodeller syns hur en människas position i samhället visas genom färg och utsmyckning av klädesplaggen.

Den döde var också i högsta grad närvarande på en framskjuten plats på Forum, där högtidligheten var förlagd. På platsen som heter Rostra stöttades den döde upp så att han syntes över folkmängden.

Maskerna har flera benämningar som Persona, Imago och i plural Imagines och de är gjorda av vax. De förvarades i släktens hus av de, som i detta samhälle, ägde rätten att förvara dem i husets mottagningsrum, atriet.

Var är kvinnorna vid denna tid? VI hittar deras bilder på mynt och det har också återfunnits intressanta texter om kvinnor från denna tid. Om barn finns inte mycket beskrivet som vi hittills funnit och vid ungefär 14-årsåldern räknas barn in bland vuxna. De hade dock, av naturliga skäl, inte hunnit göra så stora avtryck i historien ännu.

Många av de stora namnkunniga personerna från denna tid berättar Ida mycket målande om när de deltog i begravningar i antikens Rom och avslutar med att ge oss en lista över vad som kejsar Hadrianus tyckte var bra med Imagines.

Används för att berätta hur man skall vara och bete sig

Illustrera historien

Berätta familjens historia

Familjen ledsagar den döde

Visa de döda som levande för att de inte skall glömmas

De visar Roms historia

Tävlan i livet visas och beskrivs

Kampen om att minnet skall bevaras

Ett sätt att hantera döden

             
 

Antecknade gjorde

Kerstin Pålsson

Sekreterare i Uddevalla Humanistiska Förbund

             
 

Minnesanteckningar från professor Lars Lönnroths föreläsning hos Uddevalla Humanistiska Förbund den 19 oktober 2017

Årsboken ”Det germanska spåret” är Humanistiska Förbundets årsbok 2017. Boken är författad av Lars Lönnroth och den som läser boken får en god beskrivning om germanernas muntliga diktning från den romerske historikern Tacitus omkring år 100 e. Kr. och fram till våra dagar när Tolkiens diktning träder in på arenan.

Vi, som besöker Bohusläns museum, får ta del av en inspirerad föreläsare som kryddar sin föreläsning med recitationer och högläsning enligt gammalt sätt att framställa texter.

Det var länge med stolthet som man i Sverige tyckte det var fint att vara german. Nu har det aldrig egentligen funnits någon särskild befolkningsgrupp som kan kallas germaner utan på kontinenten benämndes folk utifrån geografisk belägenhet. Nazisterna använde termen germaner och lade till ett ur deras synvinkel passande epitet utan historiskt belägg.

Tacitus ger oss den första skriftliga beskrivningen där termen germania dyker upp. I Rom var det inte sällan ett utsvävande leverne och Tacitus ville att romarna skulle se det germanska som ett föredöme. Dock fanns det ett mindre smickrande drag och det var att germaner dricker för mycket och spelar bort sina ägodelar.

Hjältesagor framfördes vid gästabud i Mjödhallar och då ofta till strängaspel. Det går att finna likheter mellan dessa hjältesagor i många av de forntida språken. Vi hittar Sigurd Fafnesbane som dyker upp tillsammans med Brynhilde och då heter han Sigfried. Vi har funnit detta i Tyskland och det gick vidare till Sverige och vi hittar spåren i Eddan och kan göra nedslag i England där hjälten kallas Beowulf. Nu reciterar Lars ett stycke text som översatts av Björn Collinder till åhörarnas förtjusning där hjälten Beowulf bekämpar monstret Grendel.

I texter dyker det även upp vad vi kan tolka som kristna inslag. Så är det i historien om en man som skulle spela på harpa men försäkrade att han inte kunde detta. I hans dröm försåg Gud honom med denna förmåga och han levde i ett kloster som en from munk där har både kunde dikta och spela.

Franska riddardikter inför det romantiska i sagorna så som det inte har förekommit tidigare. På Island har Eddan, i skriftligt skick, bevarats sedan 1000-1100 hundratalen. Förklaringen till detta anses öns styrelseskick vara. Från 700-talet bebos Island av norska vikningar som lämnat Norge då de inte var nöjda med styrelseskicket där. På Island fattade befolkningen sina beslut vid Tinget. Det fanns en pragmatisk inställning till olika uppfattningar i frågor som gjorde att det kan anses råda en viss form av demokrati. Om man inte stoltserade med sin tradition utan höll sig för sig själva när man firade sina hedniska riter trots att de formellt inte var tillåtna gick detta an. Detta sker parallellt med införandet av kristna traditioner.

Havamal tas som exempel på texter kring vardagliga företeelser. Dessa texter skall reciteras med dramatik och vi får höra exempel på detta.

I Sverige uppstår en götisk rörelse och Olof Rudbeck hävdar att det är i Sverige som kulturens tidiga framsteg skett, långt före den romerska kulturen. Detta kan vi lägga till handlingarna som en önskesaga utan någon sanning.

De gamla texternas språkliga dräkt beskriver Lars och väljer att ge oss kända exempel som lockar fram igenkännandets leende hos åhörarna. Allitteration med ordens begynnelsebokstav eller att det är vokaler som kan variera men ändå är en allitteration. Kenningar är ofta en genitiv för att ge bild och betydelse som lyfter det poetiska i en text. Exempel är ”havets häst”.

Författaren Niel Gaiman har gett ut en bok om nordiska gudar. ”Nordiska myter: från Yggdrasil till Ragnarök”. Det ger oss de gamla gudasagorna i en modern tappning.

Som avslutning knyts säcken ihop med Tolkiens texter, som har många blinkningar till den tidiga litterära historien.

Ordföranden i Uddevalla Humanistiska Förbund Annika Afzelius blir så inspirerad av de historiska texterna att hon tackar Lars med följande drapa.

Lars den lärde

bokfolks drott

råder över norröna texter.

Nu givit kunskap

om germanska spår

med ord som glöder

den främste av götar.

               
 

Antecknade gjorde

Kerstin Pålsson

Sekreterare i UHF

               
 

               
 

Minnesanteckningar från föredrag av professor emeritus Bengt Gustafsson den 19 september hos Uddevalla Humanistiska Förbund.

Titeln på föredraget var:

Är det något särskilt med solen? Med universum? Med oss?

Kvällen på Bohusläns museum inleds med att resultatet av en tävling om var några nya modeller av dvärgplaneter skulle placeras presenterades. En sådan modell kommer att få sin plats i Uddevalla och vara en del av världens största skalenliga modell av vårt solsystem. Namnet är ”Sweden Solar System”. Redaktören för tidskriften Populär Astronomi, Robert Cumming, var den som tillkännagav att Uddevalla skulle hamna på kartan med sin modell av en dvärgplanet i vårt solsystem.

Bengts föredrag tog oss åhörare på en svindlande tur ut i rymden. Allt inte helt lätt att förstå, men genom föredragshållarens klara framställning gick det utmärkt att följa hans resonemang. Som vanligt, när det gäller vårt universum, har vi fått ompröva sanningen många gånger då nya rön kullkastat tidigare uppfattningar.

Förutsättningen för livet på jorden är den närmsta stjärnan vi har i vårt solsystem. Den är en enkel stjärna och inte dubbel som flertalet andra stjärnor som liknar vår sol. Idag vet vi vad solen har för beståndsdelar och genom noggrann forskning med hjälp av spektrogram kan man idag slå fast likheter och skillnader mellan solar(stjärnor) som förefaller vara lika vår sol.

Vår sol har mer biogena ämnen än de solar som på något sätt liknar vår. Vi kan bestämma innehållet med en noggrannhet ner till ett par procents nivå, men hur skall vi tolka resultaten? I Chile finns ett av världens bästa teleskop. Luftbetingelserna här på hög nivå över havet gör att bilderna får bättre kvalité. Man fann 110 000 stjärnor som var ungefär som vår sol och genom ihärdighet lyckades en forskare plocka ut de 11 solar som var mest lika vår sol. Kan det finnas betingelser för liv på dessa? Vi har inget svar idag.

Frågorna blir många och svaren är inte uppenbara, men de lockar med sina utmaningar som vi vill hitta lösningar och svar på.

Bengt uttrycker det så att han säger: Följ problemet och satsa på att tänka på ett nytt sätt. Det är inte fruktbart att utarbeta en forskningsmetod och hålla fast vi den. Ställ allt på ända och anfall från ett annat håll med nya tankar.

Genom tankeutbyte med andra forskare ges nya förutsättningar att vandra vidare med in i framtiden, men vi får veta att det kan ge kunskap att försöka ”se” bakåt hur solens utveckling har sett ut. Här kan vi kanske finna svar på vad det är som är så speciellt med solen och som innebar att det blev en speciell miljö för liv på jorden.

Vid anteckningarna

Kerstin Pålsson

                 
 

VÅRTERMINEN 2017

                   
 

Minnesanteckningar från föredrag av Eivor Martinus den 25 april 2017 hos Uddevalla Humanistiska Förbund

                   
 

Eivor Martinus har just kommit med sin bok ” I går sjöng näktergalen”. Den handlar om livslång kärlek och om sjukdomen Alzheimers. Som mycket ung träffade Eivor engelsmannen Derek Martinus i Göteborg och tycke uppstod. Efter ett långt liv tillsammans förändrades livet när Derek drabbades av Alzheimers och det är det som Eivors bok handlar om. Hon tvekade om det gick att dela med sig av så personliga upplevelser, innan hon bestämde sig för att det kanske kunde hjälpa andra i samma situation som hon hamnat i.

Diagnosen Alzheimers kom 2006, men långt innan dess hade Derek och Eivor förstått att något inte stämde. Tillsammans fann de lösningar med minneslistor och spelade spel för att stimulera och hålla igång hjärnan. De berättade för vänner och tog reda på fakta om sjukdomen för att förbereda sig.

Så länge det gick att fortsätta med båtturer och resor till fjällen med skidåkning så gjorde de detta. Vänner stöttade med att gå på promenader med Derek. Eivor såg till att livet var så positivt som möjligt genom att spela favoritmusik och inte fråga, kommer du ihåg. Eivor berättade i stället om livet förr och när igenkännandet lyste fram hos Derek så mindes han också det positiva och mådde lite bättre.

Det är många i publiken som upplever Eivors stora värme när hon beskriver i stort och smått hur livet kan gestalta sig när den objudne gästen Mr. Alzheimer flyttar in. Eivor ger oss också berättelsen om när sjukdomen framskrider så långt att Dereks behov av vård inte kan ges utan dygnet runt personal på ett vårdhem krävs. Derek känner inte längre igen henne, men när han i sitt förvirrade samtal konstaterar att det är bra att ha en fru som hjälper, så är det trots allt något värmande för Eivor i det han säger.

Britt Nordberg har recenserat Eivors bok och den texten finns också här på hemsidan.

Vid frågestunden svarar Eivor beredvilligt på både möjliga och omöjliga frågor från publiken.

Att vara medmänniska är att vara med en människa när det finns behov av det.

Antecknade gjorde

Kerstin Pålsson

                   
 

 Minnesanteckningar från föredrag av Karin Bojs den 21 mars 2017 hos Uddevalla Humanistiska Förbund

Karin Bojs är vetenskapsjournalisten som sa upp sig från DN för att skriva om DNA-forskning.

Hennes självbiografiska bok ” Min europeiska familj de senaste 54000 åren” är grunden för föredraget. Upptakten kan sägas börja för 17 år sedan på en DNA-konferens med både Toni Blair och Bill Clinton som intressenter. Karins vetenskapliga intresse fångades och resan som världen var med om när det uppenbarades vad vi kunde få veta med hjälp av DNA är enastående. Den moderna DNA-forskningen kan sägas vara utvecklad i England av sir Alec Jeffreys 1984 när han formulerade resultatet av sin forskning som ”Det genetiska fingeravtrycket”. Det var för den upptäckten han adlades.

Alla har ett genetiskt fingeravtryck som är unikt. Det var denna möjlighet som Karin lockades av och börja DNA testa sig själv och medlemmar i sin släkt. När hon såg resultaten och studerade forskningsresultat kring hur Sverige hade befolkats visade de genetiska avtrycken att det inte kunde vara så som forskare hade ansett hittills.

Vi har fått verktyg för att ta reda på ting inom arkeologi, paleontologi och kriminologi som för alltid har ändrat tillgången till information och gett oss möjlighet att se andra resultat och att dra andra slutsatser. Inom den forensiska vetenskapen finns möjligheter att binda den skyldige till brott på ett helt annat sätt än förr. Det blir bevisbart att en person är skyldig.

Karin tilldelades Augustpriset i klassen faktaböcker för sin bok ”Min europeiska familj de senaste 54000 åren” och jag vill passa på att säga att jag tyckte den var mycket läsvärd.

Den lägger en utmärkt grund för Karins fortsatta föreläsning när hon tar upp boken ”Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren”. Den är skriven i samarbete med Peter Sjölund. Hans bakgrund är att han skrivit handböcker om släktforskning med hjälp av DNA. Bonnier Förlag nappade på konceptet att dessa skulle skriva bok ihop och inte vara i konkurrens med varandra. Praktikern Peter och Karin med sin förmåga att lyfta fakta ur akademisk forskningslitteratur och att urskilja detaljer visade sig vara ett vinnande koncept.

Fäderna i Sverige stammar till en sjättedel från Ragnar och till lika stor del från Rutger, men hälften av alla stammar från Ivar. Den som gör ett DNA-test i dag kan sannolikt får veta om någon av dessa tre män är anfadern.

Karin tar oss på en hissnade resa när hon visar hur vår förfäder har kommit till det som blev Sverige från när och fjärran. Det blir också tydligt att det vi läst in våra gamla läroböcker inte kan vara sant.

Förre chefen för Bohusläns museum, Carl Cullberg menade att jordbrukets införande inte kunde gått till så som den tongivande forskningen hävdade. Det visar sig nu att han hade rätt när DNA-forskningen stöder hans uppfattning. Karin tar uppmärksamt upp denna fråga i sin föreläsning här i Uddevalla.

I boken om våra fäder får flera ”gamla uppfattningar och till och med fördomar” sina rätta proportioner genom vad DNA-forskningen visar (bevisar).

Hallmans bokhandel var på plats och sålde Karins båda böcker som hon med stor vänlighet signerade till alla som så önskade.

En omtumlande och omskakande kväll. Det är det alltid när ny kunskap skall integreras i vad du redan tror att du vet.

Antecknade gjorde Kerstin Pålsson

                     
 

                       
 

Minnesanteckningar från föredrag av Britt Torgerson den 9 februari 2017 hos Uddevalla Humanistiska Förbund

Historia med början på tolv- och trettonhundratalen sett ur ett kvinnligt perspektiv är en spännande resa för landet Sveriges framväxt. I landskapslagarna regleras att kvinnor står under sina mäns förmyndarskap. Egendom ärvs av män under parollen ”Gånge hatt till och huva ifrån”. Änkor var ett bekymmer och därför fick de lov att sköta sina egna liv utan att stå under förmyndarskap av en man.

Det fanns klokskap hos vissa lagstiftare och i lag från 1350 står att barn i städer ärver lika men på landet ärver bror 2/3 och syster 1/3. Anledningen till denna fördelning var att fast egendom skulle hållas samman. En viss mildrande effekt hade en flickas hemgift och hennes morgongåva på en

kvinnas ägande, men vad nyttade det när hon var under förmyndarskap av sin man.

Nunnekloster var under denna tid en plats där en hel del rikedomar samlades. Abbedissorna fungerade som företagsledare och arbetade för att öka klostrets välstånd. Vi vet något om denna tids historia genom Den heliga Birgittas nedtecknade uppenbarelser. Birgitta hade nära släktskap med kungen och kunde tillåta sig att blanda sig i politiken genom sitt sätt att skriva om sina uppenbarelser. Tolkningen var mångsidigt användbar.

Drottning Margareta, unionsdrottningen, arbetade målmedvetet och med starka nypor för nordens enande. Hon håll hårt i makten och hennes son Erik av Pommern fick bida sin tid till hennes frånfälle. Erik gifte sig med den engelska prinsessan Filippa, som kom till Helsingborg med båt som mycket ung. Hon blev med tiden en ledare med kraft i Sverige. Vi vet mycket från hennes tid eftersom allt vad hon medförde från England var noga nedtecknat.

Kvinnor måste ha uppfattats som farliga så det gällde att inte låta häxorna komma till tals. Man räknar med att 300 kvinnor avrättades i den tidens häxprocesser. Doktor Urban Hjärne drev stort motstånd mot denna sed och i början av 1700-talet var som väl var denna sed i avklingade. Kung Gustav III införde ett förbud mot att förfölja och skymfa ogifta kvinnor. Ordet häxa förbjöds i svenska språket,

Kvinnokavalkaden rymmer många starka kvinnor:    

Kristina Piper som drev Andrarums alunbruk. Hon hade nästan 1000 personer i sin tjänst och det växte upp ett stort samhälle runt verksamheten. Kristina skötte allt till och med gav hon ut mynt i sitt samhälle som endast var giltiga där.

Kvinnor skulle vid denna tid vara kapabla och kunna vårda och förmera egendom. Ebba Brahe som inte fick gifta sig med Gustav II Adolf gifte sig med Jakob de la Gardie och härskade på slottet Makalös. I Bohuslän kliver Margareta Huitfeldt fram när man och son är borta och kan sägas vara ett gott exempel på att vara kapabel. Dorothea Bielke på Morlanda säteri likaså men hennes historia är svårare att följa då hon ”försvinner” ur rullorna eftersom hon gifter sig och så blir Morlandas historia männens.

Alla Sveriges krig tärde hårt på befolkningen, inte minst på kvinnorna som lämnades ensamma på gårdar, torp och fiskeskutor. Eller så följde de männen i krig och bodde i lika eländiga logier som soldaterna. Vi vet ganska mycket om detta eftersom fältpräster följde med och förde anteckningar samt nedtecknade giftermål, barnafödslar och förde bok över alla som dog.

Många svenskar befann sig i Baltikum när ryssarna kom. I eländiga båtar flydds man över Östersjön med förhoppningen att nå Stockholm. Det var en stor stad där man hoppades kunna försörja sig. Kvinnoöverskottet var stort och det var svårt att överleva. Många kvinnor dömdes för ”överlevnadsbrott” och sattes på Spinnhuset. Karl XII beslöt att kollekt skulle tas upp i kyrkorna för att få medel som skulle delas ut till obemedlade kvinnor. Konsumtionssamhället började växa fram och på spinnhusen spanns garn för väveriernas omättliga behov. Ostindiska kompaniet spred varor över landet. Vi vet detta eftersom bouppteckningar från denna tid är extremt noggrant förda.

1700-talet kallas för upplysningens tid. Den första kvinnan vinner inträde i Kungliga Vetenskapsakademin 1748. Gott så, men det dröjer 200 år innan kvinna nummer två vinner inträde och det är Lise Meitner. 1949 får kvinnor lov att inneha anställning i statliga verk.

Vittra kvinnor börjar skymta och vi kan konstatera att det ofta var fäder som lät sina döttrar läsa trots att det var mot tidens seder, t ex Hedvig Charlotta Nordenflyckt och Anna Maria Lenngren.

Årstafrun, Märta Helena Reenstierna född 1783, skrev dagböcker samtidigt som hon rörde sig i societeten i Stockholm. Där sammanstrålade hon med Hedvig Charlotta sedermera gift med Carl XIII. Hon skrev också dagbok om samma händelser och därför kan vi från två olika källor ta del av samma händelse.

Visste ni att Johan Olof Wallin kämpade emot att kvinnor skulle få skaffa sig arbeten för sin försörjning. Det gjorde kvinnor ändå för hur skulle de annars kunna överleva.

Arbetena var av mångahanda slag: Roddarmadammer och bygghantlangare. Inom medelklassen växte olika yrken inom sömnad fram liksom hattmodister och pappersblomtillverkare.

1917 drev en advokat det första målet för en våldtagen kvinna och vann. Kvinnan var Sophie Sager.

1921 kunde vi rösta för första gången.

Detta är ett axplock från Britt Torgersons mycket intressanta och givande föreläsning.

Antecknade gjorde

Kerstin Pålsson

                         
 

                         
 

VÅRTERMINEN 2016

Måndag den 18 april kl. 18.00 föreläste Ulrika Lundh Snis, docent vid Högskolan Väst, under rubriken
Mänsklig kunskap möter teknikens under – om kompetent IT-användning
Ulrika Lundh Snis är docent vid Högskolan Väst och hennes forskning handlar om hur man ser på kompetens i samhället och speiellt inom arbetslivet och hur information om medarbetares kompetens kan dokumenteras och förmedlas via datasystem designade för detta.
Det innebär att man kan förstå om – och i så fall hur – man i organisationer lagrar kompetensinformation om och av de anställda i ett IT-system, och hur denna information sedan används praktiskt i olika situationer av såväl anställda själva som deras ledningar inom och utom branschen.
Forskningen handlar också om lärande i arbetslivet och utvecklande av IT-system som underlättar sådant lärande och därmed leda till att utveckla kunskap om kompetensförsörjning i regionen. Nya, kreativa idéer och funktioner inhämtas och utvärderas iterativt mellan kulturarbetare, företagare, forskare, systemutvecklare, politiker m fl.
Forskningens mål har varit att designa och etablera en infrastruktur och ett system för kompetensförsörjning i olika nätverk, en nätverksakademi ”Competence Center” Det innebär ett nytt sätt att se på kompetens genom att designa innovativa verktyg för olika aktiviteter kopplat till kompetenshantering oh ta fram lärmodeller som hjälper oss att organisera och genomföra läraktiviteter och kurser med stöd av IT.
Dessa modeller skall ges en mänskligare dimension och användas som ett medarbetarverktyg på individnivå, sk ”innovativ kompetenssyn” som sträcker sig över organisationsgränser och kan utvecklas från ”kvalifikationer” till ”kompensprofiler” Detta kan hjälpa till förstå hur funktionalitet och intelligens för olika kompetensrelaterade beslut ska fördelas mellan å ena sidan det tekniska systemet, å andra sidan den sociala kontext och arbetspraktik där detta används.
Ett exempel på detta är framtagandet av ”stadsappen” där ett antal konkreta tjänster ackumulerats: allt från bokningar av sporthallen, lån på biblioteket till access till interaktiva ”småhändelser” i staden och möjlighet till attraktiva vardagsbaserade transaktionslösningar.
Rolf Dahlberg antecknade.

Mars 2016

Författarinnan Eivor Martinus besökte Uddevalla Humanistiska Förbund på Internationella Kvinnodagen den 8 mars 2016.

Martinus höll ett föredrag med titeln ”Barndrottningen Filippa och hennes värld” Filippa var en engelsk prinsessa som kom till Sverige som tolvåring och giftes bort med Erik av Pommern 1406. Hur var livet i Sverige vid denna tid? Martinus har gjort en gedigen research kring ämnet och även studerat medeltida latin för att kunna läsa texter från källorna. Hon har strävat efter att som hon säger ”ge röst åt denna unga kvinna från England”.
Filippa föddes 1394 och var då, sin endast tjugofyraåriga moders sjätte barn. Modern dog vid förlossningen. Den lilla flickan blev av politiska skäl trolovad för giftermål med Borislav redan vid åtta års ålder. Borislav skulle sedermera heta Erik av Pommern. När Filippa seglar från England är det till ”det största landet efter Litauen” och det är tiden för Kalmarunionen. Seglatsens väg väljs med hjälp av stjärnorna och i Filippas följe ingår 204 personer. Allt, som Filippa medför, som hemgift finns nedtecknat och bidrar till att vi fått kunskap om hur livet runt den unga flickan kunde te sig. Vid denna tid var Sverige inte så bra på att dokumentera och därför är dessa förteckningar synnerligen viktiga för vår kunskaps skull.
Allt för det kommande bröllopet fanns med såsom överdådiga klänningar och textilier av allehanda slag. Brudklänningen var vit och det är första gången som det finns dokumenterat att en vit klänning skulle användas i Norden. Eftersom inga farvatten var riskfria beroende på att pirater fanns i en ”vimlande mängd” hade Filippa även med sig två kanoner och tjugo kilo krut. Dock finns inget som tyder på att denna seglats var utsatt utan Filippa anlände tryggt trots en våldsam storm på Nordsjön. En liten kuriosadetalj beskrivs och det är att det på däck fanns torrdass och ett segeldukstält där Filippa kunde vistas under båtturen.
Klosterverksamhet låg Filippa varmt om hjärtat och hon har varit mycket betydelsefull för Vadstenas fortsatta verksamhet efter Heliga Birgitta. 1415 blir Filippa leksyster vid klostret i Vadstena där hon arbetar för orden och utökar innehavet av gårdar för klostrets försörjning. Hon skriver brev på latin till påven och lägger grunden för den helgonförklaring som kommer först 600 år senare när heliga Birgitta helgonförklaras.
Innan Filippa sett sin blivande gemål Erik hade hon mer eller mindre fantasifulla beskrivningar om honom. ”Han kunde bestiga en häst utan att använda stigbyglar” och det formade en bild av en atletisk, vig man.
Filippa födde endast ett dödfött barn. Hur väl hennes äktenskap utföll berättade inte Martinus om men nämnde att det finns forskning som tyder på att Erik misshandlade sin hustru.
Drottning Filippa fungerade som statsföreståndare och skötte detta åliggande på ett förtjänstfullt sätt. Hon reste i Danmark och i Sverige men inte till Finland. Hon informerade sig och fattade flera beslut av betydelsefull art. 1424 ingick hon en myntunion med Hansastäderna och började att slå gångbara mynt i Sverige.
Hon planerade att bygga ett nytt kor i Vadstena  klosterkyrka som skulle heta Santa Annas kor. Det tillkom senare och kallas idag för drottningkoret. Där begravdes Drottning Filippa och hon avled i början av januari 1430 endast 35 år gammal.
En stor förtjänst med Martinus föredrag är de paralleller hon drar från denna tid fram till våra dagar. Hennes förmåga att dramatisera händelserna i Filippas liv gör föredraget mycket lätt att lyssna till.
Antecknade gjorde Kerstin Pålsson

Februari 2016
Uddevalla Humanistiska Förbund var värd för en föreläsning av förre korrespondenten och utrikeskommentatorn vid Sveriges television, Stig Fredrikson som talar över ämnet ” Vart är Ryssland på väg under Putin?” torsdag 18 februari 2016.


Hörsalen var fylld till bristningsgränsen med nästan 200 åhörare och Stig inleder med att tala om att han skall ge en bild av vem Putin är och lite kring varför han är den han är.
Putin föddes i Leningrad 1952 och hans familjehistoria innehåller minnen från de 900 dagar som Leningrad var belägrat under kriget. Vladimir Putin var mycket målinriktad i sina studier och valde att gå in i KGB. Där blev han väl förtrogen med att ”Kunna ta folk”. Det sägs att rätten att ljuga kan sanktionera möjligheten att vilseleda och att uppnå uppsatta måi. Putin anses vara skicklig på att manipulera för att invänta ett lämpligare tillfälle att agera. Putins privatliv är lite känt och behandlas inte i media. Dock vet vi att han har två vuxna döttrar och att han skiljde sig från sin hustru för några år sedan.
Stig läser ur sin bok om Putin där han skriver om den unge Vladimir och vi får veta att familjen bodde trångt i ett rum i en större lägenhet och delade övriga utrymmen med andra familjer. Gatans språk behärskar Putin och det kan lysa igenom vid tillfällen när han irriteras av västjournalisters frågor och då blir hans sätt att uttrycka sig hänsynslöst. Han är intelligent när det handlar om att manipulera eller vidhålla sin sanning och han vänder den kortvuxnes underläge till framgång genom att angripa först.
Ryssland upplever nu att makten från samhället ökas. Landet kan styras genom att kontrollen skärps. Det är tragiskt att han inte känner att det går att lita ens på det egna folket om han inte har kontroll. Ett sätt att kontrollera är att medias möjligheter till rapportering om händelser både i Ryssland och i omvärlden är begränsade. De flesta ryssar hämtar sina nyheter från TV och den består av 3 kanaler med propaganda. Internet finns men här hämtar människor i allmänhet inte sina nyheter.
Denna situation gör att Putins popularitet är stor, hela 85 %. Människor får bilden av att Rysslands problem beror på Väst. Det är sanktioner och det är sjunkande oljepriser och fientligheter mot Ryssland anförda av USA. Den ende som kan stå emot och återupprätta Ryssland är just Putin.
I Stigs bok ”Oligarken mot Presidenten” läser vi om tvekampen mellan Chodorkovskij och Putin. Oljebolags-oligarken satte sig upp mot Putin och 2003 lät Putin arrestera honom och under 10 år var han fängslad. Stig har, via Chodorkovskijs advokater i London, haft mailkontakt med honom i fängelset och denna historia visar på hur klimatet varit och är i Ryssland. Chordorkovskij vägrade att ansöka om nåd då det i Ryssland betyder att man erkänner sig skyldig till det man anklagas för. Konflikten mellan dessa herrar kan sägas vara att så länge oligarken endast tjänar stor summor på sina affärer är det ok men om det innefattar politiska drag då reagerar Putin. Det blev så att när OS i Sotji 2014 skulle äga rum benådade Putin Chodorkovskij. Bilden av det humana samhället var viktig att måla upp.
Konflikten i Ukraina visar att Putin är beredd att kränka befintliga gränser. Inledningsvis svarade Putin i intervjuer att det inte var militärmakt som fanns i Ukraina utan lokala trupper. Det visade sig senare att det var elittrupper från Ryssland. Putins plan kanske var att känna sig för hur det var möjligt att agera.
Det finns yttranden från Putin som tyder på att han inte kan komma över att Sovjets fall var en geopolitisk katastrof. De som inte sörjer Sovjets fall har inget hjärta de som hoppades på fallet har ingen hjärna.
På frågan, från dagens publik, om hur Putin ser på ett eventuellt medlemskap i NATO för Sveriges del svarar Stig, att det kan vara så att Putins vilja att skrämma och avskräcka oss för att gå med i NATO får motsatt effekt och viljan för Sverige att ansluta sig ökar.
Det är otroligt mycket information, som Stig kommer med och den informationen har komplicerade, underliggande faktorer som inte låter sig inrymmas i ett föredrag på en timma.
Kommer vi då att ha Putin kvar i Ryssland under lång tid framöver?
Ja, svarar Stig. Putins presidentperiod sträcker sig till 2018 och tekniskt sett torde det vara möjligt att Putin låter sig väljas för perioden 2018-2024, men det har han ännu inte svarat på.
Avslutningsvis kommer Hallmans bokhandel med en utställning av Stigs böcker, som bjuds till försäljning. Många nöjda bokköpare får sina exemplar dedicerade av Stig.
Kvällen avslutas därefter med eftersits i Spisrummet där bröd och ost serveras och där kvällens föredrag utmynnar i en livlig frågestund med Stig.
 Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson

HÖSTTERMINEN 2016

December 2015
”De förlängda ungdomsåren”
Föreläsare Emma Sorbring

Emma Sorbring är docent och lektor vid Högskolan Väst och hennes forskningsfält finns inom Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön. Emma är uppvuxen i Uddevalla och studerade vid Östrabogymnasiet. Efter gymnasiestudierna reste Emma till Italien för studier vid ett italienskt universitet. Studierna varvades med att vara lärare i engelska för yngre barn. 1996 kom Emma som doktorand till HV och där har hon sedan dess haft sitt arbete.
Verksamhet och forskning är för Emma två sidor av ett arbete som skall bygga på gemensam problemformulering. Då kan den teoretiska kunskapen mynna ut i handlingskunskap.
Den amerikanske forskaren Jeffrey Arnett för fram teorier om att vuxenblivandet tar längre tid idag.
Det finns fler unga vuxna som gifter sig senare och som blir föräldrar senare i livet. De har också längre utbildningar och fortsätter bo hemma på grund av svårigheter att få egen bostad.
Emmas forskning är mycket intressant sett i utifrån vårt svenska samhälle och hennes föreläsning beskriver fenomenet med förlängda ungdomsåren  på ett mycket informativt sätt.
Hon spaltar upp den förlängda ungdomstiden i fem punkter:

  1. Identitet
  2. Fokus på självet
  3. Instabilitet i livet
  4. En tid med mycket möjligheter
  5. En känsla av att vara ”mitt emellan”

Begreppet moratorium, det vill säga när man ännu inte tagit ställning till om man tillhör vuxenvärlden, utan utforskar och rör sig mellan olika nivåer i sitt sökande efter självet.
Ett annat begrepp som vi fick ta del av är det norrmännen kallar ”Gryende vuxenhet” och som i forskningsvärlden heter emerging adulthood. Historiskt skulle vuxen blivandet vara klart i 20-årsåldern då samhällets förväntningar krävde detta. Nu ser vi en komplex värld som skapar så mycket utmanande möjligheter att vuxen blivandet behöver ta form under längre tid. Synnerligen intressant att få ta del av Emmas arbete med att se  mönster i vuxen blivandet.
Emman berättar också om en bok som hon skrivit tillsammans med Nina Tryggvasson. Boken heter ”Unga föräldrar” och bygger på longitudinella intervjuer med unga föräldrar som var 19 eller yngre när de blev föräldrar.
Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson 

                         
 

November 2015

                         
 

Nationalspråksidén mellan rasism och demokrati. Svensk språkpolitik i globaliseringstider
Föreläsare: Professor Olle Josephson
Referat saknas

                         
 

Oktober 2015
Svenska insatser för fred i Mellan Östern-konflikten

Föreläsare: Karl-Göran Sundvall
Karl-Göran har lång erfarenhet av att arbeta i FN-tjänst i området Israel och Palestina. Han visar egna bilder och ställer frågan Vad är egentligen sant? Detta är en fråga med många nyanser i svaren inte minst beroende på vem som talar. Massmedia informerar men det går inte att bortse från att deras rapportering även har ingrediensen nyhetsvärde.
Karl-Göran startar i historien och beskriver den dramatik som löper genom århundradena och där olika intressen har ställts mot varandra. Från 1948 inträder en ny tid med att staten Israel blir formad med flera stormakter i bakgrunden. Det är också detta år som Folke Bernadotte mördas under sitt medlingsuppdrag och Karl-Göran visar bilder och berättar om den tiden. I bakgrunden ligger delning av Jerusalem och ligan som kallas ”Sternligan” var fullt beslutna om att ta bort Bernadotte.
Det är inte möjligt att i några korta formuleringar få fram hur komplex dagens situation är och det var därför viktigt att lyssna till Karl-Göran för att få mera fakta i sin egen bild av dagens situation. Idag finns cirka 12 miljoner invånare i området där det skall finnas en framtid för alla. Det ser inte så självklart ut i dagens läge. 2002 skapades ”Folke Bernadotte akademin”. Det är en myndighet med uppdrag inom Fred och konfliktforskning”. Dess namn är Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling.
Vid eftersitsen följdes föredraget upp av en givande diskussion med åhörarna där Karl-Göran bidrog med ytterligare informationer.
Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson

                         
 

September 2015
Sten Kristiansson. Läraren – Forskaren – Människan 
Föreläsare: Förre rektorn Sten Torgersson
Sten Torgersson har skrivit boken om Sten Kristiansson och fått den utgiven och tryckt med medel från Vera och Sten Kristianssons fond. Boken finns till försäljning på Bohusläns museum.
Sten Kristiansson föddes 5 oktober 1884 och han skriver i sin dagbok mycket om livet i stort och smått. Dagbok har han fört allt sedan tolvårsålder och fram till sin död 1957. Den beskriver ett synnerligen rikt och innehållsrikt liv. Sten konfirmerades innan hans läroverksstudier tog sin början. Det var på den tiden det benämndes Latinskola och som lärjunge i denna tog Sten studierna på stort allvar. Han läste ett tiotal sidor på latin varje dag för att finslipa sitt latin, som han behärskade flytande både i tal och skrift.
Sten har redovisat sina totala kostnader under studietiden och han hushållade stramt. Mjölk, ost och bröd intog han morgon och kväll. Middag med efterrätt varje dag i en månad kostade 17,50. Detta liv under studierna kostade enligt hans dagbok 763 kronor och han häftade inte i skuld när ha var klar.
Många ämnen läste han i Lund och i Uppsala som till exempel latin, grekiska, filosofi, estetik, litteratur, historia, geografi och dogmatik och kyrkohistoria. Han arbetade med lärararbete i Visby och då utvecklade han sin förmåga att måla i olja. 1912 återvänder Sten till Uddevalla för att bli en viktig del av Uddevallas skolväsende. Han fortsätter sin bana under drygt 40 år. Han och hans hustru Vera är tongivande i Uddevalla och det renderar Sten många uppdrag och arbetsuppgifter.
Stens litterära produktion omfattar bland annat Uddevallas historia i 3 band och 200 artiklar om livet i det gamla Uddevalla. Här läser vi mycket kuriosa som till exempel att Bellman lärde sig ”Dricka Uddevalla” här i staden.
Dessa axplock från Sten Torgerssons föreläsning leder förhoppningsvis till en önskan att få veta mera och då rekommenderas Boken om Sten Kristiansson, skriven av Sten Torgersson.
En händelse i nutiden är att i kvarteret kring Bäveån inte långt från kyrkan skall en liten gata namnges. Den ligger där Sten Kristiansson lät bygga sin och Veras bostad och vad vore väl mera lämpligt än att namnet blir ”Sten Kristianssons stig”.
Mycket av fakta, som Sten Torgersson haft tillgång till under sitt forskande och skrivande, kommer från Sten Kristianssons äldste son Ivar, 93 år gammal. Något som Sten Torgersson återkom till under sitt föredrag var deras samtal och inte minst glädjen över gåvan av boken ”Homeros Odyssén” från 1904 på klassisk grekiska. Det var den bok Sten Kristiansson läst och fört in sina anteckningar i.
Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson

                         
 

VÅRTERMINEN 2015

APRIL 2014
”Vägen från Klockrike…” med teol dr Eskil Franck, författare till boken Giv mig, min son, ditt hjärta, som är utgångspunkt för samtalet.
Referat saknas
 April 2015
”Vår tid speglad i Thomas Thorilds idéer” 

                         
 

Föreläsare: Andréas Önnerfors
Föreläsning av docenten i idéhistoria Andréas Önnerfors om munkedalsättlingen Thomas Thorilds tid i exil i Greifswald hölls på Bohusläns museum tisdag 7 april 2015. Thorild levde 1759-1808. Han hette från början Thomas Jönsson Thorén.
Föreläsningen var ett samarrangemang med Thomas Thorild Sällskapet, Studieförbundet Vuxenskolan, Föreningen Norden och Uddevalla Humanistiska Förbund.
Texten, som här följer om föreläsningen, är skriven av Britt Nordberg .
Hur skulle en upplysningstidens vildhjärna som Thomas Thorild se på världen idag?                      Frågan kan ställas till idéhistorikern Andréas Önnerfors, när han den 7 april kommer till Bohusläns museum för ett föredrag om Thomas Thorild, ordet och makten, utifrån hans idéer under tiden i exil i dåvarande svenska Pommern.
Intresset för den litteräre och filosofiske rebellen och giganten, den mest omskrivne svensken under sent 1700-tal, bohusläningen Thomas Thorild, växer. Flera doktorsavhandlingar har lagt fram under senare år. Så har idéhistorikern Andréas Önnerfors kommit att fördjupa sig alltmer i Thorilds idéer så som de formades under hans tid som professor vid universitetet i Greifswald, sedan han landförvisats.
Önnerfors tar, kan man säga, vid där andra forskare slutar och har haft tillgång till det material som den idoge Thorild-forskaren, vänersborgaren Stellan Arvidson, lämnade efter sig vid sin död och som skulle tjäna som underlag till tredje delen i hans biografi över Thorild, som skulle skildra just tiden i exil. Att Thorild är underskattad, menar Önnerfors, beror just på svårtillgängligheten, mycket beroende på att de flesta skrifter av honom från den tiden är skrivna på latin och ännu inte fullt ut översatta. Önnerfors har ombetts skriva den tredje och sista delen av Arvidsons trilogi om Thorild efter Passionernas diktare och Harmens diktare, men vägen dit är lång.
Önnerfors´ beskrivning av Thorild ger i korta drag en bild av en man som var patriot men inte nationalist, som var noga med sitt västsvenska ursprung, som var emot all form av fundamentalism, som varken kunde kallas oreligiös eller materialist, som gav sig in i världspolitiken med önskan om en global fredslösning, kritiserade allt och alla, särskilt Kant, och som var garanterat lätt att bli osams med. Ett intressant sammanträffande tycker Önnerfors det är att Thorild skrev sin skrift om kvinnokönets naturliga höghet 1793, året efter det då Mary Wollstonecrafts skrev sin bok                    A vindication of the Rights of Women.

                         
 

Mars 2015

Helgonet, amatördeckaren och den skamlösa prästdottern,
Maria Gustavsdotters föreläsning
Till kvällens föreläsning hade ca 35 personer kommit. Vi hade hård konkurrens av ett annat viktigt evenemang i staden denna afton, teaterföreställningen Sufflören, med stadens egen son, Andreas T. Olsson. Vid eftersitsen var det som vanligt ett livligt samtal med föreläsaren och många intressanta frågor ställdes. Framför allt stod Maria själv för ett engagerat, informerande och inspirerande deltagande i samtalet. Många gick därifrån med stor lust att ta itu med de av hennes romaner som man ännu inte läst och som hon genom sin framställning lockat åhörarna till läsning av.
Maria delade in sin föreläsning i tre delar: Hur hon går tillväga med sitt skrivande; Innehållet i böckerna i stora drag; Vikten av att läsa böcker. Hon berättar alltid ur det egna perspektivet, nämligen kvinnans, men placerar förstås händelserna i historisk tid. Det är historiska romaner som är hennes område. Historia har alltid lockat henne. Även om skrivandet innebär en stor tillit till ens fantasiförmåga så är det oerhört viktigt för Maria att göra synnerligen noggranna research-arbeten före varje skrivarbete. Det måste vara exakta uppgifter om tiden, platsen, föremålen och personbeskrivningen. Allt måste stämma rent historiskt. Inga ska kunna klanka ned på hennes historiebeskrivning; den ska hålla en vetenskaplig granskning. Alla personer ska tänka, tala och agera historiskt riktigt.
Den speciella talangen hon har tillskriver hon förmågan att hitta på gestalter. Hon leker med påhittade personer, och har alltid gjort. Redan som barn roade hon sig genom att hitta på folk. Så, tråkigt hade aldrig Maria! Och det har hon minsann aldrig nu heller!
Hon startar sina böcker med att skissa på ett stort Excel-ark med olika staplar för t.ex. gestalter, platser, föremål, händelser.  Sedan gör hon, som sagt, noggrann research, så att allt ska stämma med den tid som ska skildras. Detta innebär att hon fått ge sig ut på många resor i de trakter som ska skildras, vilket framför allt innebär Norden i stort. Hon har erfarit när hon rest omkring i Norden att svenskarna minsann varit synnerligen våldsamma i sina framfarter. Om detta skriver därför Maria.
Två historiska deckare med Uddevalla som spelplats har hon skrivit, där huvudpersonen heter Aurora, en riktig amatördeckare. Del 1 heter Flickan på kyrkogården och del 2 Flickan med pappersblommorna.
Det är alltid kvinnor som står i centrum för hennes skrivande. För närvarande håller hon på att lägga sista handen vid den sista delen av triologin om de tre prästdöttrarna Morlandeus från Orust. Här skildras 1600-talets Bohuslän, den tid då Bohuslän blev svenskt. Första delen heter Ulrikas bok, den andra,Katarinas bok och följaktligen den tredje, Ebbas bok.
En sak Maria är noga med att betona är att de grymheter som utspelades i historisk tid också händer idag. Historien upprepar sig och föga lär vi av den.
Antecknade gjorde Annika Afzelius

                         
 

Februari 2015
Min ryska passionerade farfars farmor” av och med Sophie Tolstoy Regen 

                         
 

Vid årsmötet 12 februari 2015 hos Uddevalla humanistiska Förbund spelade Sophie Tolstoy pjäsen om sin ryska anmoder Sonya Tolstoy. Sophie har studerat Sonyas dagböcker och skapat denna föreställning. Pjäsen handlar om livet med det stora geniet Lev Tolstoy. Vi får dock möta Sonya Tolstoy, Sophies farfars farmor i ett gripande och intressant levnadsöde i ett turbulent Ryssland
Sonya skrev dagbok från 17 års ålder och fram till sin död vid 69 års ålder. Kvinnan, som skrev dessa dagböcker, hade en enorm skaparlust och driftighet. Hon renskrev och publicerade alla böcker som hennes man Lev /Leo skrev. Sonya födde 13 barn och var mestadels den som förvaltade godset Jasnaja Poljana. Hon var fotograf och pianist men hann även skriva noveller och måla porträtt.
Under föreställningen får vi höra hennes musik, se hennes bilder och höra hennes öppenhjärtliga tankar om samlivet med ett komplicerat och egocentriskt geni. Livet i Ryssland var turbulent då tiden gick från att vara ett hierarkiskt Tsarryssland till ett förrevolutionärt Sovjet.
Sophie får i Uddevalla en andlöst lyssnande publik som är tagen av dramatiken i Sonyas liv. Scenografin är sparsmakad och på väggen bakom Sophie projiceras foton som ger klangfärg till pjäsens dramatik. Sophie själv är tidstypiskt klädd och hennes plastik är lysande. Flera av åhörarna kommenterar de utsökta kläderna efter föreställningen. Sophie fick också mycket välförtjänt beröm för sitt framförande. Hon berörde oss och fick oss att stanna upp och känna efter hur Sonyas liv gestaltade sig.
Musiken skötte Sophies man, Folke Regen, så väl med hjälp av dator bakom en skärm att några upplevde att han framförde musiken live.
Efter föreställningen fortsatte kvällen med frågestund i Spisrummet. Vetandet om författaren Leo Tolstoy, kan vi konstatera, beledsagas numera av den information om hans liv som fanns i Sonyas dagboksbeskrivningar. Kvällen var givande för oss åhörare men var även givande för Sophie som uppskattade frågorna från publiken.
Sophie Tolstoy Regen är skådespelerska, regissör och certifierad scenspråksbehandlare. Hon är nu knuten till Ledarstudion.
Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson

                         
 

Januari 2015
ESS, Europeiska Spallationskällan – en källa till uppfinningar och utveckling  

                         
 

Föreläsare: Mats Lindroos
Mats Lindroos är acceleratorchef i Lund. Han höll ett anförande om för oss i hörsalen på Bohusläns museum. 62 åhörare bänkade sig och fick veta något om Mats bakgrund. Han är född i Tornedalen men hans vetenskapliga studier tog honom till Cern. Han disputerade där och kom att arbeta vidare i Schweiz under mer än 20 år. Nu är han acceleratorchef i Lund. Det startade som ett samarbete med alla europeiska länder om att bygga en forskningsanläggning som bland annat skulle innehålla en linjär partikelaccelerator. Den landade i Lund efter byggbeslut 2009 och en diger design uppgradering 2012 för att få byggstart 2014.
Den första neutronen som fås fram i anläggningen är planerad till 2019 och allt skall vara klart för kunder inom forskningen 2025. Idag arbetar 350 personer från ett 40-tal olika nationaliteter i Lund.  Det är stora ekonomiska åtaganden som krävs för färdigställandet och det möjliggörs på grund av samarbetet mellan länderna. Verksamheten är extremt energikrävande och därför är flera kommuner runt Lund involverade för att producera tillräcklig energimängd.
Vad skall man då ha för nytta av neutronen? Här ger Mats ett antal exempel som han förenklar för att åhörarna skall få en fattbar bild av användningen. Neutronen gör det möjligt att ”se” armeringen inuti t ex ett betongblock. Forskning med tomatplantor visar att vissa har egenskapen att lagra vatten och därigenom stå emot torka bättre än andra plantor. Ingen annan metod än denna gör det möjligt att se vatten i t ex en espressobryggare. Kan detta leda fram till att vi kan använda bränsleceller i motorer i stället för kolvmotorer med bensindrift? Finns det krut i patronen? Ja, det kan ”ses” med hjälp av neutronen.
Verksamheten skall bygga på ledorden Ansvar, återvinning och framtagning av förnybar energi. Metallen tungsten är en nödvändighet, liksom extremt välpolerade speglar vid framtagningen av neutronen. Neutronen har ingen laddning och det innebär att när den väl är producerad så förloras den inte.
Är detta det största inom vetenskapen någonsin? Nej, menar Mats Lindroos. Det största uttaget av medel för forskning fick astronomen Tycho Brahe av danske kungen när han skulle skapa Stjärneborg på Hven. ( Bättre horoskop skulle kungen därigenom få) Brahe hade större planer än så och lade grunden för vår ändrade världsbild som senare utvecklades av Brahes lärjunge Kepler.
Föredraget avrundas med en film med lyckönskningar från ett stort antal forskare runt om i världen.  Mats avrundning är att det är bland våra ungdomar som framtiden skall formas och beforskas.
Ett föredrag som kanske överraskade en humanist med sitt innehåll, men genom Mats framställning väcktes funderingar, frågor och nyfikenhet. Under eftersitsen fanns tillfälle till frågor och Mats  gjorde stora ansträngningar för att förklara och lägga tillrätta.
Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson

                         
 

November 2014
Kannibalism? Nja – men paradisfåglar och 870 språk
Stefan Edman kåserar kring bilder från en resa i Papua Nya Guinea
REFERAT SAKNAS
November 2014
UNPA CAMPAIGN   Giving the World´s Citizens a Voice 

                         
 

Föredrag  av Petter Ölmunger
Vi var 25 åhörare som fick ta del av Petters informativa och engagerade föredrag om
UNPA CAMPAIGN   Giving the World´s Citizens a Voice.  Det handlar om att finna sätt att demokratisera FN genom att den vanliga människans röst skall höras.  Vi kan inte flytta från det globala samhället utan vi är alla en del av det. Hur kan ett samhälle styras?
Här visar Petter statisktik och olika fakta om hur FN är organiserat i dag. Han visar även på paralleller till tidigare styrelseskick i stater, till exempel hur Kungens riksråd var just rådgivande till den svenske kungen i gången tid. Kan man inrätta ett demokratiskt råd till FN med medlemmar från alla stater?
Hur skulle detta se ut? Hur många delegater blir det och hur kan ett sådant råd arbeta? Ja, det finns engagerade människor i flera olika länder som arbetar med frågan för att få till stånd ett sådant råd.
En möjlig väg är att stödja sig på Artikel 22 i FN-stadgan som säger att generalförsamlingen kan besluta om att inrätta ett rådgivande organ. Hela mänsklighetens röst skulle kunna komma till uttryck i United Nations Parliamentary Assembly.
Vägen är lång, men alternativet att inte engagera sig är inte särskilt lockande, så Petters budskap är tydligt om att ge inte upp. Det omöjliga tar lite länge tid på sig fram till målet om ett parlament för hela världen.
Nästan hela åhörarskaran följde med till eftersitsen där många frågor diskuterades . Petter hade goda svar på många av de komplicerade frågorna och publiken var engagerad.
Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson

                         
 

Oktober 2014
”15 år som läkare i Afrika”.

                         
 

Föreläsare Kerstin och Lars Dahlin
Det är äkta paret Kerstin och Lars Dahlin som berättar om sina erfarenheter från Tanzania och Zimbabwe. De är båda läkare och vi får ta del av deras intressanta upplevelser. Arbetet, som läkare , har krävt stora insatser och stor uppfinningsrikedom för att hjälpa alla patienter som kom vandrande miltals från sjukhuset.
En av medlemmarna i vårt förbund, Margareta Wachtmeister, har i unga år arbetat som barnflicka i familjen Dahlin på plats i Afrika. Det ger en ytterligare dimension till att Kerstin och Lars besöker oss i Uddevalla. Dessutom är det så att Lars har tjänstgjort vid Uddevalla lasarett under några år innan resan ut till Afrika.
Bohusläningens reporter Elisabeth Hwittfeldt åhörde föredraget och skrev en informativ och bra artikel i tidningen den 29 oktober 2014. Kopia på artikeln finns.
Antecknade gjorde
Kerstin Pålsson

                         
 

Oktober 2014
”Dagens Grönland i ett 4000-årigt perspektiv”

                         
 

Föreläsning av Maria Hinnerson Berglund
Femtio personer samlas och ordförande Lena Rietz välkomnar föreläsare och åhörare . Eftersitsen äger rum i Båthallen där också kvällens frågor till föreläsaren kan ställas för tids vinnande då vi skall lämna museet senast 20.30. Liksom eftersitsen är årsboken en medlemsförmån. Årets bok är Svindleriets ädla konst av Anders Björnsson och finns till avhämtning.
Arkeologen och filosofie doktorn Maria Hinnarson Berglund inleder med att hälsa oss åhörare på grönländska och ger oss inledningsvis uppgifter om Grönland och sedan följer ett bildspel av hennes egna bilder. Åttiofyra % av ön är täckt av tre kilometer tjock inlandsis. Ön är världens största ö och har cirka 57 000 invånare fördelade på 18 kommuner med huvudstaden Nuuk, som betyder Näset . På danska heter staden Godthåb och Grönland är en del av kungariket Danmark. Sedan 2009 har Grönland inre självstyre gentemot Danmark . Grönland är ett modernt land, men vi låter oss kanske luras av att befolkningen bär sina färgrika, uråldriga kläder när de samlas både för fest och för att utföra arbete. Kläderna är synnerligen funktionella och bygger på gedigna studier kring hur djurs päls och fjädrar håller bäraren varm och torr. En dräkts foder kan vara gjort av olika fågelskinn med fjädrarna kvar. De mest ändamålsenliga är valda!
Befolkningen har i alla tider utnyttjat naturen och levt av jakt och fiske. Maria har genom sina arkeologiska utgrävningar gjort fina fynd hur ursprungsbefolkningens verktyg och redskap såg ut. Många föremål är vackert och konstnärligt utformade och även prydda med mönster. Vid skinnberedningen används skapa, stickel och nål och fynden är märkvärdigt välbevarade. Nålarna kunde finnas i ett så kallat nålhus av ett ihåligt djurben. Många mineral, som användes till redskapen, är de som används som smycken idag.
Vill du läsa en skildring från Grönland kan med fördel den danske författaren Carsten Jensens bok” Vi de drunknade” väljas.
Marias egna bilder fascinerar med vackra scenerier och mäktig natur. Till exempel den bilden där ett sälhuvud arrangeras på marken för att tacka för jaktbytet .
Att världen kan vara liten påminns vi om när Maria berättar att hon fann en av sina studenter som anställd vid Bohusläns museum. Linnea Norell fanns på plats just den kväll Maria skulle hålla sitt föredrag i Uddevalla.
Åhörarna har varit på en omtumlande resa till Världens största ö och får avskedshälsningen på grönländska – Qujanaq-
Resumé av Kerstin Pålsson

223 reaktioner till “Referat av föredrag”

  1. Pingback: tedwap.me
  2. Pingback: click here
  3. Pingback: worst
  4. Pingback: casinos texas
  5. Pingback: Brazzers House 2
  6. Pingback: Kaila Brockman
  7. Pingback: men's socks
  8. Pingback: poker online
  9. Pingback: 2019
  10. Pingback: Indoxxi
  11. Pingback: poker online
  12. Pingback: Demeter Fertility
  13. Pingback: 123Movies
  14. Pingback: SAT
  15. Pingback: jasa view youtube
  16. Pingback: seo byrå
  17. Pingback: Lk21 Indonesia
  18. Pingback: 123Movies
  19. Pingback: dijital ajans
  20. Pingback: 123Movies
  21. Pingback: Roxanne Hurlock
  22. Pingback: air jordan retro
  23. Pingback: Ben Marks
  24. Pingback: facebook
  25. Pingback: Official Video
  26. Pingback: Jasa Youtube
  27. Pingback: javsearch.mobi
  28. Pingback: teen sex
  29. Pingback: Gavin
  30. Pingback: sex tube
  31. Pingback: UrbanFiction
  32. Pingback: dragkrokskungen
  33. Pingback: Buddy Kirst
  34. Pingback: lucky patcher
  35. Pingback: free sex videos
  36. Pingback: a plumber
  37. Pingback: click on
  38. Pingback: Parallel Profits
  39. Pingback: Parallel Profits
  40. Pingback: s hit
  41. Pingback: jual subscriber
  42. Pingback: payday loans
  43. Pingback: door valet
  44. Pingback: best smm panel
  45. Pingback: dubai
  46. Pingback: door towel hanger
  47. Pingback: lotto
  48. Pingback: Incest porn videos
  49. Pingback: malta properties
  50. Pingback: sbobet
  51. Pingback: poker online
  52. Pingback: kratom online
  53. Pingback: lagu terbaru
  54. Pingback: click here
  55. Pingback: Agencia Webcam
  56. Pingback: jasa view youtube
  57. Pingback: Dominic Harris
  58. Pingback: ATTACHMENTS
  59. Pingback: this post
  60. Pingback: webdiensten
  61. Pingback: digitad
  62. Pingback: Layarkaca 21
  63. Pingback: 8-05-2014
  64. Pingback: review management
  65. Pingback: La Liga Jerseys
  66. Pingback: gmail login
  67. Pingback: online art
  68. Pingback: hotmail connexion
  69. Pingback: walmartone login
  70. Pingback: 123Movies
  71. Pingback: google apps free
  72. Pingback: debt relief
  73. Pingback: Migraine aura
  74. Pingback: 스포츠토토
  75. Pingback: ایمپلنت
  76. Pingback: beroepentest
  77. Pingback: 메이저공원
  78. Pingback: win bản quyền
  79. Pingback: Layarkaca21
  80. Pingback: gotporn.me
  81. Pingback: 123Movies
  82. Pingback: bath balls
  83. Pingback: ایمپلنت
  84. Pingback: movers in Sharjah
  85. Pingback: rank #1 in google
  86. Pingback: Rock Backing Track
  87. Pingback: 먹튀검증
  88. Pingback: ultra slim wallet
  89. Pingback: JASE CHRISTOPHER
  90. Pingback: sergey
  91. Pingback: Hand assembly
  92. Pingback: 첫충보너스
  93. Pingback: 메이저사이트
  94. Pingback: Auto Chat Profits
  95. Pingback: 캐쉬백
  96. Pingback: plakate erstellen
  97. Pingback: creer une affiche
  98. Pingback: make money easy
  99. Pingback: Get Slim in 7 Days
  100. Pingback: casino games
  101. Pingback: sexy pussy
  102. Pingback: Bayan escort
  103. Pingback: کادو تولد
  104. Pingback: 37 nerenin kodu
  105. Pingback: Faulkner Law
  106. Pingback: Amircani Law
  107. Pingback: localnoggins.com
  108. Pingback: bizhwy.com
  109. Pingback: negligence
  110. Pingback: Road Sweeper Hire
  111. Pingback: Outdoor
  112. Pingback: Visit Website
  113. Pingback: find-us-here.com

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.